Interpellationen om regeringens öppenhet

13.05.2003 kl. 01:59

Då den nya regeringsbasen offentliggjordes i början av april sade många partiledare att de kommer att bedriva en konstruktiv oppositionspolitik. Nu ser vi ett första exempel på det. Redan tre veckor efter att riksdagen valt statsminister och en vecka efter att riksdagen godkänt regeringens program inlämnade oppositionen sin första interpellation.

Det skulle ha varit förståeligt ifall oppositionen hade vilat på hanen två veckor till med sin interpellation, tills regeringen presenterat den riktiga rambudgeten. Då skulle det finnas slutliga siffror att diskutera.

Oppositionen klandrar regeringen för bristande öppenhet. I interpellationen skriver oppositionsgrupperna att "det dolda tilläggsprotokollet är en oundgänglig del av regeringsprogrammet". Här har oppositionen fel på båda punkterna. Det diskuterade pappret var inget tilläggsprotokoll - det var en kalkyl. Dessutom är kalkylen inte heller vare sig oundgänglig eller nödvändig. Den föregående regeringen uppgjorde ingen motsvarande kalkyl 1999. I den föregående regeringens program som också samlingspartiet, gröna förbundet och vänsterförbundet ansvarade för, hittar ni ingen annan prislapp än skattesänkningar på 10 till 11 miljarder mark och att pensionärerna skulle få 50 mark till i månaden.

Jag kan inte låta bli att kommentera ledamot Itäläs ironiserande om "selvittämisen meininki" i sitt gruppanförande den 23.4. Enligt Itälä hittade hans textbehandlingsprogram ordet "selvittää / utreds" 52 gånger i regeringsprogrammet.
Jag skummade för egen del förra regeringens program som var hälften kortare än denna regerings program. Jag hittade ordet "selvitetään" 23 gånger - bara mellan kapitlen 5 till 10!

I offentligheten har en del gruppledare för oppositionsgrupperna sagt sig sakna den förra regeringens stil och beteende. Kommer då ingen från de tidigare regeringspartierna ihåg finansminister Niinistös förhandlingar med riksdagsgrupperna i juni 2001 då det reserverades 200 miljoner mark till grunddagpenningen fram till budgetrian i augusti. Detta skrevs aldrig ned och gavs heller aldrig till offentligheten.

Inom Svenska riksdagsgruppen har vi aldrig ansett den omdiskuterade kalkylen vara ett tilläggsprotokoll till regeringsprogrammet. Vi har sett pappret - dels som ett stöd för samtliga temagrupper som arbetade under regeringsförhandlingarna - och dels som ett underlag för förhandlingarna mellan grupperna inför budgetramrian.
Vi vill understryka, att regeringsförhandlarna och förhandlarna i den ekonomiskpolitiska gruppen - vars papper vi nu diskuterar - aldrig beslöt att hemlighålla sitt förhandlingsprotokoll. Som jag redan sade fattades heller aldrig ett beslut om huruvida detta var ett tilläggsprotokoll till regeringsprogrammet eller inte - utan alla insåg att det var ett tekniskt instrument i förhandlingarna. Kalkylen skulle fungera som vägvisare för de övriga sex ämnesgrupperna under förhandlingarna.
Inför ramrian, alltså om en vecka, kommer vi att plocka fram kalkylen igen och fortsätta de politiska förhandlingarna utifrån den. Därefter kommer regeringen att presentera sitt riktiga ramförslag till riksdagen, som riksdagen sedan får ta ställning till. Allt detta enligt inkörda rutiner.

Skrivningen av regeringsprogrammet var inget spel för gallerierna. Svenska riksdagsgruppen tar programmet på allvar och anser det vara bindande i sin helhet - inte bara de punkter som nu har försetts med en prislapp. Vi går in för att alla projekt och förbättringar skall kunna genomföras, men de bör kunna realiseras i olika takt under en period på fyra år.
Oppositionen säger i sin interpellation att regeringens vackra mål falnar efter att man jämför dem med den omdiskuterade kalkylen. Det har jag svårt att förstå, eftersom de ökade ramutgifterna är och förblir 1,12 miljarder. Slutsumman förblir den samma oberoende hur man fördelar pengarna.

För Svenska riksdagsgruppen och sfp är öppenheten ett grundläggande värde i vårt politiska arbete. Till exempel är våra partistyrelsemöten öppna för pressen att följa med. Likaså har vi i europaparlamentet ständigt krävt att EU måste öppna sina stängda dörrar för insyn.
Vi är beredda att erkänna att kalkylens öde var ett beklagligt olycksfall i arbetet. Men vi är också säkra på att ingen i regeringskoalitionen ville hålla pappret hemligt - eller att någon trodde att man skulle vinna något på det. Det fanns ingenting att hemlighålla - slutsumman på 1,12 miljarder fanns redan utskriven i regeringsprogrammet.
Kalkylen skickades för kännedom till kanslicheferna. Det bevisar att pappret inte var hemligt. Men pappret kunde lika gärna ha sänts till riksdagsledamöterna.

Regeringen behöver inte göra bot och bättring med själva öppenheten. Strävan till öppenhet är genuin, men regeringskoalitionen bör komma ihåg att inte handskas vårdslöst med öppenheten. På det sättet skall diskussioner som denna kunna undvikas under resten av valperioden.

Svenska riksdagsgruppen stöder en enkel övergång till dagordningen.

 Henrik Lax höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i interpellationsdebatten den 13.5.2003

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00