Stoppa utflaggningen!

15.08.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen vill ha konkreta åtgärder för att stoppa den pågående utflaggningen av passagerarfartyg, främst till Sverige. Enligt en färsk utredning sysselsätter Finlands sjöfart ca 47.000 personer och omsätter 11,4 miljarder euro per år.

 

Gruppen anser att regeringen bör ta rederiernas planerade utflaggningar på allvar och därför omforma sjöfartsstödet. Svenska riksdagsgruppen för fram en egen modell som bevarar de finländska arbetsplatserna inom sjöfarten.
Modellen går i korthet ut på följande:
1. Rederibeskattningen omformas så att vinstmedel som öronmärks för investeringar i tonnage inte beskattas.
2. Det nationella stödet som idag är hälften av Sveriges och övriga EU-länders stöd, omformas så att en del av sjömansskatten avlyfts, en del av pensions- o.dyl. avgifter inkluderas och nivån läggs så att passargerarstödet under finsk flagga blir konkurrenskraftigt.

Svenska riksdagsgruppen anser vidare att studiestödet bör höjas och bli mer sporrande.
- Bostadstillägget bör beviljas underhela året. De högre boendekostnaderna i huvudstadsregionen måste beaktas i bostadstilläggets nivå t.ex. så att hyresgränsen höjs.
- Det är ett problem att studierna drar ut på tiden. Det behövs en ny modell för studiestödet där stödet höjs men där också låntagning ingår, konstaterar Svenska riksdagsgruppen. Studiestödet och bostadsstödet samt lånet tillsammans bör kunna täcka studenternas utgifter så att det går att studera på heltid och därmed förkorta studietiden.

Svenska riksdagsgruppen konstaterar att förslaget till budget för år 2004 innehåller många förslag som Svenska folkpartiet arbetat för. Det är nödvändigt att fortsätta med stimulanspolitiska åtgärder för att öka den inhemska köpkraften och höja sysselsättningsgraden. Svenska riksdagsgruppen är nöjd med de ökade anslagen för universiteten och för forskning och utveckling, men betonar att grundforskningen måste tryggas. För att på lång sikt uppnå och bibehålla en hög sysselsättningsnivå är satsningar på en hög kunskapsnivå avgörande.

Regeringen bör snabbt komma igång med sitt företagspolitiska program med åtgärder för ökad sysselsättning. De resurser som nu i budgeten föreslås för att sysselsätta arbetslösa är viktiga, men de är trots allt bara temporära lösningar på arbetslöshetsproblemet. På sikt kan arbetslösheten avhjälpas endast genom ökad företagsamhet.

Svenska riksdagsgruppen är nöjd med de förbättringar som föreslås för företagare.
- Positivt är att det under 2004 införs nya regler som underlättar familjeföretagens generationsväxlingar.
- Den tidigare fasta mervärdeskattegränsen på 8400 € blir glidande. Det kommer att uppmuntra ensamföretagare att fortsätta med sin verksamhet trots begynnande moms-skyldighet. Vi anser att också primärnäringarna skall tas med i systemet.

Pressmeddelande 15.8.2003, Svenska riksdagsgruppens sommarmöte

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30