Sfp: Stimulerande framtidsbudget

20.08.2003 kl. 00:00
Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Jan-Erik Enestam är nöjd med det budgetförslag regeringspartierna enades kring i årets budgetria. Han beskriver förslaget som starkt stimulerande och framtidsinriktat.

 

Inkomstskattens sänkning om 1 % och höjda avdrag för inkomstens förvärvande samt höjt förvärvsinkomstavdrag, med tyngpunkten på låg -och medelinkomsttagare, förväntas öka den inhemska konsumtionen och förbättra sysselsättningen.

För att undvika utflaggningen av passagerarfartyg och trygga 40.000 arbetsplatser inom sjöfartsnäringen, beslöt regeringen på sfp:s initiativ att återkomma till frågan om utvecklingsbehoven av rederiernas verksamhetsförutsättningar, så att beslut kan fattas senare i höst, då linjedragningarna gällande företags- och samfundsskatten är klara.

II finansminister Ulla-Maj Wideroos (sfp) är nöjd över att sfp:s företagarvänliga profil även syns i budgeten. Beslutet om övergång till en glidande momsskatteskala samt överenskommelsen om att förändringar skall göras i lagstiftningen för underlättande av generationsväxlingar, är exempel på sfp-initiativ i samband med regeringsbildningen.

Även satsningen på vuxenutbildningen samt ökade anslag för universitet och forskning är frågor som sfp anser viktiga för att nå de sysselsättningspolitiska målen. I budgeten ingår ca. 70 milj. € till för universiteten jämfört med årets budget.

Budgetförslaget innehåller mycket av det som sfp lyfte fram inför riksdagsvalet. Sfp är speciellt nöjd över satsningen på barnen och barnfamiljerna.
Eftermiddagsvården för skolbarn i årskurserna 1-2 blir lagstadgad från nästa höst. För ändamålet finns ett anslag på 20 milj. euro. Barnbidraget för det första barnet höjs med 10 € samt ensamförsörjartillägget med 3 € per barn och månad. Även ett anslag för förskolans transporter finns med i budgeten.

Sfp noterar med tillfredsställelse att budgeten innehåller fortsatta satsningar på sjuk- och hälsovård samt socialvård, däribland satsningar på personalens fortbildning och den äldre befolkningens hemservicetjänster. Det nationella hälsovårdsprojektet och det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området finansieras med 90 milj.€. Däri ingår bla. 10 milj.€ för servicesedlar inom hemservicen.

Vad gäller kommunerna kompenseras dessa till 100 % för det skattebortfall de höjda förvärvsinkomstavdragen innebär. Detta sker genom höjning av kommunernas statsandelar för social- och hälsovården samt utbildningen.

Övriga klara Sfp-märkningar som finns i budgeten är de tre nödcentralerna i Nyland och 300.000 € för uppföljning av den nya språklagen.

Sfp ministrarna lyckades även få igenom sitt förslag att stryka texten om indragning av sjöbevakningsstaben i Vasa. Sfp har fortsatt sitt aktiva arbete för att trygga Kvarkentrafiken, och i nästa års budget ingår 1 milj. € för detta ändamål.

Skyddet av Östersjön, som länge hört till partiets hjärtesaker, befrämjas av satsningar på oljebekämpning och lantbrukets miljöstöd. Naturskyddsprogrammen får ökade anslag. Stödet för skötseln av landets byggnadsarv höjs också.

Biståndet höjs med 38,8 milj.€ och utgör ca. 0,37 % av BNP.

Pressmeddelande 20.8.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00