Pressmeddelande

Sfp: Stimulerande framtidsbudget

20.08.2003 kl. 00:00

Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Jan-Erik Enestam är nöjd med det budgetförslag regeringspartierna enades kring i årets budgetria. Han beskriver förslaget som starkt stimulerande och framtidsinriktat.

Inkomstskattens sänkning om 1 % och höjda avdrag för inkomstens förvärvande samt höjt förvärvsinkomstavdrag, med tyngpunkten på låg -och medelinkomsttagare, förväntas öka den inhemska konsumtionen och förbättra sysselsättningen.

För att undvika utflaggningen av passagerarfartyg och trygga 40.000 arbetsplatser inom sjöfartsnäringen, beslöt regeringen på sfp:s initiativ att återkomma till frågan om utvecklingsbehoven av rederiernas verksamhetsförutsättningar, så att beslut kan fattas senare i höst, då linjedragningarna gällande företags- och samfundsskatten är klara.

II finansminister Ulla-Maj Wideroos (sfp) är nöjd över att sfp:s företagarvänliga profil även syns i budgeten. Beslutet om övergång till en glidande momsskatteskala samt överenskommelsen om att förändringar skall göras i lagstiftningen för underlättande av generationsväxlingar, är exempel på sfp-initiativ i samband med regeringsbildningen.

Även satsningen på vuxenutbildningen samt ökade anslag för universitet och forskning är frågor som sfp anser viktiga för att nå de sysselsättningspolitiska målen. I budgeten ingår ca. 70 milj. € till för universiteten jämfört med årets budget.

Budgetförslaget innehåller mycket av det som sfp lyfte fram inför riksdagsvalet. Sfp är speciellt nöjd över satsningen på barnen och barnfamiljerna.
Eftermiddagsvården för skolbarn i årskurserna 1-2 blir lagstadgad från nästa höst. För ändamålet finns ett anslag på 20 milj. euro. Barnbidraget för det första barnet höjs med 10 € samt ensamförsörjartillägget med 3 € per barn och månad. Även ett anslag för förskolans transporter finns med i budgeten.

Sfp noterar med tillfredsställelse att budgeten innehåller fortsatta satsningar på sjuk- och hälsovård samt socialvård, däribland satsningar på personalens fortbildning och den äldre befolkningens hemservicetjänster. Det nationella hälsovårdsprojektet och det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området finansieras med 90 milj.€. Däri ingår bla. 10 milj.€ för servicesedlar inom hemservicen.

Vad gäller kommunerna kompenseras dessa till 100 % för det skattebortfall de höjda förvärvsinkomstavdragen innebär. Detta sker genom höjning av kommunernas statsandelar för social- och hälsovården samt utbildningen.

Övriga klara Sfp-märkningar som finns i budgeten är de tre nödcentralerna i Nyland och 300.000 € för uppföljning av den nya språklagen.

Sfp ministrarna lyckades även få igenom sitt förslag att stryka texten om indragning av sjöbevakningsstaben i Vasa. Sfp har fortsatt sitt aktiva arbete för att trygga Kvarkentrafiken, och i nästa års budget ingår 1 milj. € för detta ändamål.

Skyddet av Östersjön, som länge hört till partiets hjärtesaker, befrämjas av satsningar på oljebekämpning och lantbrukets miljöstöd. Naturskyddsprogrammen får ökade anslag. Stödet för skötseln av landets byggnadsarv höjs också.

Biståndet höjs med 38,8 milj.€ och utgör ca. 0,37 % av BNP.

Pressmeddelande 20.8.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15