Svenska riksdagsgruppen vill stöda barn och familjer med sina budgetmotioner

26.09.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens medlemmar har inlämnat 22 budgetmotioner idag 26.9 kl.12. De ekonomiskt sett största motionerna gäller socialpolitiska satsningar.

 

Pehr Löv vill med en lagmotion förhindra att höjningen av barnbidragets
ensamförsörjartillägg sänker utkomststödet i motsvarande grad. I en anknytande budgetmotion vill Löv kompensera kommunerna för den utgiftsökning detta skulle medföra. Löv äskar också om mera pengar för att trygga frontveteranernas möjlighet till
rehabilitering varje år.

Eva Biaudet vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Man har uppnått lovande resultat genom de pengar som öronmärkts för detta ändamål under senaste åren. I sin andra budgetmotion vill Biaudet att man beviljar ytterligare 300,000 euro för social- och hälsovårdstjänster på samiska.

Henrik Lax vill öka statsbidraget till Folktinget för att täcka kostnaderna för Folktingets ökade uppgifter. Till dessa hör bl.a. information om de språkliga rättigheterna och uppföljning av deras förverkligande. Lax föreslår att momentet höjs från det föreslagna 372,000 till 600,000 euro.

Christina Gestrin vill öka finansieringen för skötsel av naturvårdsområden med 2,2 miljoner euro. Anslaget kan användas till bl.a. skötsel av nationalparker, hotade arter och planering av naturvård. Mikaela Nylander vill ha ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland.

Nils-Anders Granvik vill utveckla växthusnäringen genom att en kombinerad forskar- och informatörstjänst vid Martens trädgårdsstiftelse inrättas. Därtill vill han genom ett nytt moment i budgeten bevilja 2 miljoner euro till semesterverksamhet som omfattar avbytarservice inom pälsdjursnäringen, i likhet med systemet som finns inom jordbruket.

Gruppen äskar om ökade väganslag i Österbotten och Nyland:
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, grundförbättring av vägnätet i Nyland, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Christina Gestrin vill av trygghetsskäl få vägbelysning på avsnittet Sjundeå-Salo på stamväg 51. I en annan budgetmotion föreslår hon asfaltering av en 3,3 kilometers sträcka på avsnittet Isnäs-Sarvsalö i östra Nyland. Hon äskar också om medel för en lätt trafikled mellan Knipnäs och Gammelboda i Ekenäs.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby och Finnabba-Åvist, sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum samt att en cykel- och gångväg byggs i Nedervetil.

Henrik Lax motionerar om ökat anslag för det lägre vägnätet i Ekenäs-trakten, särskilt Sommarövägen i Ekenäs. Därtill vill han att en 6,3 km vägstump i mitten av Hindersbyvägen asfalteras.

Pehr Löv vill ytterligare öka anslaget för allmän förbättring av enskilda vägar med 4 miljoner euro.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00