Svenska riksdagsgruppen vill stöda barn och familjer med sina budgetmotioner

26.09.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens medlemmar har inlämnat 22 budgetmotioner idag 26.9 kl.12. De ekonomiskt sett största motionerna gäller socialpolitiska satsningar.

 

Pehr Löv vill med en lagmotion förhindra att höjningen av barnbidragets
ensamförsörjartillägg sänker utkomststödet i motsvarande grad. I en anknytande budgetmotion vill Löv kompensera kommunerna för den utgiftsökning detta skulle medföra. Löv äskar också om mera pengar för att trygga frontveteranernas möjlighet till
rehabilitering varje år.

Eva Biaudet vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Man har uppnått lovande resultat genom de pengar som öronmärkts för detta ändamål under senaste åren. I sin andra budgetmotion vill Biaudet att man beviljar ytterligare 300,000 euro för social- och hälsovårdstjänster på samiska.

Henrik Lax vill öka statsbidraget till Folktinget för att täcka kostnaderna för Folktingets ökade uppgifter. Till dessa hör bl.a. information om de språkliga rättigheterna och uppföljning av deras förverkligande. Lax föreslår att momentet höjs från det föreslagna 372,000 till 600,000 euro.

Christina Gestrin vill öka finansieringen för skötsel av naturvårdsområden med 2,2 miljoner euro. Anslaget kan användas till bl.a. skötsel av nationalparker, hotade arter och planering av naturvård. Mikaela Nylander vill ha ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland.

Nils-Anders Granvik vill utveckla växthusnäringen genom att en kombinerad forskar- och informatörstjänst vid Martens trädgårdsstiftelse inrättas. Därtill vill han genom ett nytt moment i budgeten bevilja 2 miljoner euro till semesterverksamhet som omfattar avbytarservice inom pälsdjursnäringen, i likhet med systemet som finns inom jordbruket.

Gruppen äskar om ökade väganslag i Österbotten och Nyland:
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, grundförbättring av vägnätet i Nyland, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Christina Gestrin vill av trygghetsskäl få vägbelysning på avsnittet Sjundeå-Salo på stamväg 51. I en annan budgetmotion föreslår hon asfaltering av en 3,3 kilometers sträcka på avsnittet Isnäs-Sarvsalö i östra Nyland. Hon äskar också om medel för en lätt trafikled mellan Knipnäs och Gammelboda i Ekenäs.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby och Finnabba-Åvist, sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum samt att en cykel- och gångväg byggs i Nedervetil.

Henrik Lax motionerar om ökat anslag för det lägre vägnätet i Ekenäs-trakten, särskilt Sommarövägen i Ekenäs. Därtill vill han att en 6,3 km vägstump i mitten av Hindersbyvägen asfalteras.

Pehr Löv vill ytterligare öka anslaget för allmän förbättring av enskilda vägar med 4 miljoner euro.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37