Svenska riksdagsgruppen vill stöda barn och familjer med sina budgetmotioner

26.09.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens medlemmar har inlämnat 22 budgetmotioner idag 26.9 kl.12. De ekonomiskt sett största motionerna gäller socialpolitiska satsningar.

 

Pehr Löv vill med en lagmotion förhindra att höjningen av barnbidragets
ensamförsörjartillägg sänker utkomststödet i motsvarande grad. I en anknytande budgetmotion vill Löv kompensera kommunerna för den utgiftsökning detta skulle medföra. Löv äskar också om mera pengar för att trygga frontveteranernas möjlighet till
rehabilitering varje år.

Eva Biaudet vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Man har uppnått lovande resultat genom de pengar som öronmärkts för detta ändamål under senaste åren. I sin andra budgetmotion vill Biaudet att man beviljar ytterligare 300,000 euro för social- och hälsovårdstjänster på samiska.

Henrik Lax vill öka statsbidraget till Folktinget för att täcka kostnaderna för Folktingets ökade uppgifter. Till dessa hör bl.a. information om de språkliga rättigheterna och uppföljning av deras förverkligande. Lax föreslår att momentet höjs från det föreslagna 372,000 till 600,000 euro.

Christina Gestrin vill öka finansieringen för skötsel av naturvårdsområden med 2,2 miljoner euro. Anslaget kan användas till bl.a. skötsel av nationalparker, hotade arter och planering av naturvård. Mikaela Nylander vill ha ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland.

Nils-Anders Granvik vill utveckla växthusnäringen genom att en kombinerad forskar- och informatörstjänst vid Martens trädgårdsstiftelse inrättas. Därtill vill han genom ett nytt moment i budgeten bevilja 2 miljoner euro till semesterverksamhet som omfattar avbytarservice inom pälsdjursnäringen, i likhet med systemet som finns inom jordbruket.

Gruppen äskar om ökade väganslag i Österbotten och Nyland:
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, grundförbättring av vägnätet i Nyland, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Christina Gestrin vill av trygghetsskäl få vägbelysning på avsnittet Sjundeå-Salo på stamväg 51. I en annan budgetmotion föreslår hon asfaltering av en 3,3 kilometers sträcka på avsnittet Isnäs-Sarvsalö i östra Nyland. Hon äskar också om medel för en lätt trafikled mellan Knipnäs och Gammelboda i Ekenäs.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby och Finnabba-Åvist, sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum samt att en cykel- och gångväg byggs i Nedervetil.

Henrik Lax motionerar om ökat anslag för det lägre vägnätet i Ekenäs-trakten, särskilt Sommarövägen i Ekenäs. Därtill vill han att en 6,3 km vägstump i mitten av Hindersbyvägen asfalteras.

Pehr Löv vill ytterligare öka anslaget för allmän förbättring av enskilda vägar med 4 miljoner euro.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30