Statsrådets människorättsredogörelse

31.03.2004 kl. 00:00

 

Vi har mottagit statsrådets redogörelse över Finlands människorättspolitik. Svårigheten i en debatt som denna är att skilja på teori och praktik. I de allra flesta fall är regeringens målsättningar och principer tillfredsställande. Ändå får man en känsla av att allt kanske ändå inte är fullt så bra ställt, sade Henrik Lax i sitt gruppanförande.

Det är positivt att redogörelsen fäster större uppmärksamhet vid situationen i Finland än tidigare.
En utmaning för vår egen förvaltning är att sluta upp med att tänka på de mänskliga rättigheterna som någonting separat och att kunna se dem som en oskiljaktig del av den egna verksamheten. Bara så kan vi uppnå våra mål.
Vi har många frivilliga organisationer som gör ett värdefullt arbete i att sprida kunskap och värde-ringar. Det allmänna bör i större utsträckning utnyttja denna kunskap och ta efter.

EU:S INTERNATIONELLA ANSVAR

Det internationella läget blir tyvärr allt svårare. De mänskliga rättigheterna kränks allt mer då oros-härdarna ökar i antal. Vi får vara glada ifall vi kan förhindra en försämring.

Världssamfundet verkar att hamna i ett läge där de klara ledarna och förebilderna saknas. Många länders trovärdighet har skadats i konflikterna under de senaste åren. Nu saknas fyrbåken.
Här har EU en stor utrikespolitisk uppgift; att stärka sin ställning som vägvisare på den internatio-nella arenan. Detta är förvisso ett av målen med unionens nya grundfördrag som vi hoppas att det irländska ordförandeskapet kan ro i hamn.

Ett av elementen i det nya grundfördraget för EU blir grundstadgan om de mänskliga rättigheter-na. Finland och dåvarande riksdagsmannen Gunnar Jansson drev - som viceordförande för kon-ventsberedningen av deklarationen om de medborgerliga grundrättigheterna - målmedvetet på att unionen skulle respektera bl.a. kulturell och språklig mångfald. Ett förbud mot diskriminering också pga. språk togs in i deklarationen som nu skall ingå i unionens grundfördrag. Vi har all orsak att se detta som en etappseger för Finlands människorättspolitik. Vi vet att många allvarliga konflikter har sin grund i språkliga och kulturella motsättningar och att det är ett viktigt fredsarbete att sprida tolerans och förståelse för olika människogrupper.

EU är ett värdefullt krisförebyggande instrument och Finland bör se till att EU lever upp till denna roll! Det kommer inte att vara lätt att få regimerna i t.ex. Kina, Iran och Afrika att göra slut på de kränkningar som där förekommer. EU bör också påtala frågor i vilka USA vacklar såsom dödsstraf-fet, kvinnors rätt till abort, den internationella krigsdomstolen, o.s.v.

Vi har också utmaningar inom unionen och i våra närområden. EU får genom utvidgningen ett antal nya grannländer och detta innebär nya krav på unionens närområdespolitik. Samtidigt bör Finland axla rollen som utvecklingsmotor i Östersjöregionen. En fördjupad integrering av Ryssland i öster-sjösamarbetet är angelägen och krävande.

Vi kan inte sitta med armarna i kors och beskåda utvecklingen i Ryssland. Kriget i Tjetjenien fort-sätter att skörda liv. Säkerheten i regionen är så dålig att ingen internationell observatör bevakar området systematiskt. De rapporter som fås från Tjetjenien vittnar ändå om att de säkerhetsorganisationer som skall skydda civilbefolkningen inte respekterar människornas integritet. Finland har ett stort ansvar att se till att EU lägger upp en konsekvent och solidarisk Rysslandspolitik. Ryssland bör fås med i den västliga värdegemenskapen och detta kommer att kräva mycket lock och pock.

MÄNNISKOHANDEL

Främjandet av mänskliga rättigheter går hand i hand med en förbättring av de sociala förhållandena. Välståndsklyftan mellan Baltikum och Norden har gett upphov till ett människorättsligt problem, människohandeln.
De sextjänster som köps i Finland levereras mest av mindre bemedlade ryssar och balter och den-na handel är i stor utsträckning en del av den organiserade internationella brottsligheten. Finland har som EU:s gränsland mot öst ett givet ansvar att stoppa denna människohandel. Den här aspekten bör vi ha i minnet då vi skall behandla regeringens proposition om åtgärder för att få bukt med prostitutionen senare i vår.
I en rapport som publicerades vid USA:s utrikesministerium i juni 2003 fick Finland kritik för förekomsten av systematisk och yrkesmässig kvinnohandel. Vi måste se till att bilden av Finland inte skall befläckas av sådana missförhållanden. Regeringen har entydigt förbundit sig att förhindra människohandel och flera handlingsprogram är i full gång. Arbetet kommer att ta tid, men det är viktigt att vi hela tiden kommer ihåg vilka universella principer vi arbetar för.

RASISM

Inställningen till invandrare har under de senaste åren sakta men säkert försämrats i Europa. Sam-tidigt som Europa bekämpar terrorn höjs röster för att stoppa invandringen. I Svenska riksdagsgruppen har vi lagt märkte till en mer kritisk inställning till utlänningar också här i Finland. Det är viktigt att regeringen klart skriver ut och påtalar att de rasistiska tendenserna och fördomarna har blivit starkare. Denna utveckling måste stoppas. Regeringen skall givetvis se till att fördomarna rensas bort inom förvaltningen - också du och jag har ett ansvar för opinionsbildningen.

FLYKTINGPOLITIKEN

Övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna tvingar miljontals människor på flykt varje år. Flyktingströmmarna är bevis för misslyckanden med att garantera människors trygghet. Att erbjuda skydd åt en människa på flykt är något av det mest värdefulla vi kan göra.
I redogörelsen konstaterar regeringen att Finlands asylansökningsförfarande skall vara effektivt och rättvist. Inom Svenska riksdagsgruppen vill vi varna för en missvisande sammankoppling och tolkning av dessa ord två ord. Rättvisa och effektivitet skall betyda att den som faktiskt riskerar förföljelse om han utvisas skall få stanna kvar i vårt land.

De senaste veckorna har många finska medier slagit upp flyktingströmmen från Slovakien. Nyhetsrapporteringen har ofta på ett obehagligt och ensidigt sätt lagt tyngdpunkten på kostnaderna som asylsansökningarna leder till. Däremot har det inte kommit fram lika klart vilka övergrepp dessa människor utsätts för och hur deras rättigheter i själva verket kränks i sitt hemland. Detta framgår av Amnesty Internationals rapport.
Det är beklämmande att vi i Europa har en flyktingström från ett land som om en månad skall bli medlem i EU. De slovakiska romernas svåra situation förändras inte av detta utan måste tas på allvar när deras ansökningar prövas.
Det är viktigt att Finland och EU målmedvetet går in för att förbättra romernas ställning i de forna östländerna. Utan konkreta satsningar saknar fina programförklaringar betydelse.
Finland har gjort en stark insats för Europas romer genom att i Europarådet arbeta för ett europeiskt romaniforum. Målet är att forumet kunde starta sin verksamhet under detta år. Utöver detta krävs ekonomiska satsningar på ort och ställe. Vi bör i enlighet med vår människorättspolitik delta i den satsningen.

Riksdagen har nu ett bra tillfälle att visa hur vi värderar de mänskliga rättigheterna. Ändringen av utlänningslagen ligger som bäst i förvaltningsutskottet till vilket grundlagsutskottet redan har gett sitt utlåtande. I grundlagsutskottets utlåtande har de värderingar som Finland säger sig arbeta för i denna redogörelse på ett förtjänstfullt sätt beaktats. Jag utgår ifrån att riksdagen beaktar grundlagsutskottets uppfattningar då ärendet avgörs här inom kort! Om förvaltningsutskottet och riksdagen inte följer grundlagsutskottet anvisningar, kan det uppstå en för hela riksdagens anseende mycket pinsam situation. Domstolarna skulle med stöd av grundlagen 106 § i varje fall tillämpa grundlagsutskottets tolkningar oberoende av hur reglerna om t.ex. verkställighet av snabbutvisning utformats i utlänningslagen.

KVINNOVÅLD

Finlands placering i internationella jämförelser är inte alltid smickrande. Det beror delvis på att den finländska statistiken är omutlig. Statistiken visar att Finland är ett farligt ställe för kvinnor. Varje år dör omkring 40 kvinnor på grund av våld i sitt eget hem. Var femte kvinna du känner har blivit utsatt för våld i sitt eget hem. Dessa siffror motsvarar inte den bild som vi så ofta i internationella sammanhang visar upp av vårt land som ett exempel på den riktiga välfärdsmodellen. Lagstiftningsvägen har vi gjort en hel del, men dessa fenomen måste brytas ned genom attitydfostran och debatt. Där har vi alla ett ansvar.

AVSLUTNING

Som jag redan sade, visar vi inte vår respekt för de mänskliga rättigheterna genom redogörelser eller högtidliga deklarationer. Det gör vi bara i beslut och handlingar. Vi har flera frågor framför oss där respekten för de mänskliga rättigheterna kommer att ha betydelse. Vi skall varken göra omvärlden eller vårt eget folk besvikna på Finland!

Henrik Lax höll gruppanförandet 31.3.2004

 

Det finns knappast skäl att klandra Finlands linje på de internationella arenorna. Finland har varit noggrant med att framhålla människornas lika värde och att värna om kvinnors och barns trygghet.
I dessa frågor är det viktigt att hålla fast vid samma principer globalt lika väl som lokalt. För att kunna vara trovärdig i internationella sammanhang måste den egna bakgården vara i skick. Därför bör vi se till att Finland blir ett mönsterland för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00