Responsdebatt om budgetramarana 2004-2008

04.05.2004 kl. 00:00

 

 
Det senaste årets ekonomi diskussion har präglats att hoppfulla förväntningar som ändå inte realiserats. Marknadsanalytikerna spår varje vecka en uppåtgång på börsen. Tillsvidare har den stadiga uppgången uteblivit.

Att bedriva - inte bara en klok - utan rätt finanspolitik i ett sådant läge är inte lätt. Cyniker kan påstå att det inte spelar någon roll eftersom allas blickar riktas bortom Atlanten och mot Kina. Regeringen har dock lyckats med de politiska medel den har till förfogande. Den ekonomiska tillväxten har hål-lits på en två procents nivå tack vare den inhemska efterfrågan som regeringen satt fart på genom sina skattesänkningar. Utan dem skulle vi nu sitta i en regelrätt recession. Köpkraften beräknas öka med fyra procent och den öppna arbetslösheten har knappt alls.

Finansutskottet delar regeringens försiktigt optimistiska syn på den ekonomiska utvecklingen nästa år. Det betyder inte att Finland kan luta sig tillbaka och invänta förändringar utifrån. Nu har vi chans att ro upp ett försprång genom att stärka våra förutsättningar innan ekonomin tar fart i hela Europa. De nya medlemsländerna bedriver just nu en otroligt progressiv – ja till och med offensiv – skattepolitik. Finland kommer inte att vara okänslig för deras beslut.

SYSSELSÄTTNING

Alla partier är just nu oroade för sysselsättningsläget. Regeringens sysselsättningsmål är hotat på grund av den svaga tillväxten inom vår viktigaste marknad, nämligen Europa. Det betyder att vi nu måste våga se på nya och mer modiga metoder för att lyckas öka sysselsättningen.

Varningarna om den kommande pensioneringsvågen och arbetskraftsbristen börjar så småningom bära frukt. Regering och riksdag har med flera åtgärder redan tagit de första stegen för att lindra effekterna av den omvälvning som vi står inför inom loppet av några år. Pensionsreformen för privata sektorn är redan godkänd och just nu behandlas motsvarande paket för den offentliga sektorn.
Vi måste fortsättningsvis hitta nya sätt att locka de äldre att orka längre i arbetslivet eller att bättre kunna kombinera familjeliv och arbetsliv. För att lyckas med det får vi inte vara rädda att pröva nya strukturella förändringar. Att enbart kräva t.ex. förkortad arbetsvecka är ingen slutlig lösning. Även öppningarna för en större invandring måste komma igång. Finland blir inte en attraktiv livsmiljö för utlänningar över en natt. Sveriges riksdags beslut att inte tillämpa övergångstider för de nya EU medborgarnas fria rörlighet visar på en överraskande framsynthet.

Svenska riksdagsgruppen har redan tidigare lyft fram den akuta bristen på investeringar i Finland. Finland ligger på tredjesista plasten i företagsinvesteringar i EU. Utan nya investeringar skapas inte nya jobb.
Vad kan vi då göra för att öka investeringsivern? Svenska riksdagsgruppen har tidigare pekat ut förmögenhetsskatten som en investeringshämmande faktor. Trots att vi utgår ifrån att en investerare betalar 28 procent i kapitalskatt på sin avkastning, är det många placerare som på grund av förmögenhetsskatten betalar upp till 67 procents skatt på sin avkastning! Det är lätt att förstå att en sådan placerare väljer att investera i utlandet i stället. Därför borde vi förslagsvis slopa förmögen-hetsskatten och trygga att investeringskapitalet hålls i Finland. Jämfört med de andra skattesänkningsalternativen skulle det här vara rätt förmånligt i och med att förmögenhetsskatten inbringar endast drygt 100 miljoner per år.

Förmögenhetsskatten har avskaffats under 90-talet i bl.a. Tyskland och Danmark, Nederländerna och Österrike. I Sverige och Norge planeras som bäst att skatten slopas.
I Sverige räknar man med att också ifall endast 10 % dvs. 50 miljarder svenska kronor av det svenska kapitalet som flutit ut ur landet skulle föras in i den svenska ekonomin igen skulle dessa investeringar skapa mellan 25 000 till 30 000 nya jobb.

Trots vissa ideologiska tvister i samband med inrättandet av hushållsavdraget kan man säkert påstå att det har visat sig vara en lyckad satsning med tanke på dess sysselsättande effekter och som avlastning av arbetande kvinnors vardag. Modeller där flera familjer skapat anställningsringar har dessutom inkluderat hushåll med medelinkomster. Man borde utreda om systemet kunde utvidgas att gälla det arbete som en nära anhörig gör hemma. På detta sätt skulle sysselsättningseffekterna ännu öka men systemet skulle stödja t.ex. åldringarnas boende hemma då följande generation bor långt borta. Avdragsnivån vid anställning borde även likställas med avdrag för köp av företagstjänster. För många som gärna skulle arbeta inom denna bransch kan kravet på företags-formen vara ett onödigt hinder.

KOMMUNEKONOMIN

Trots att många kommuner ännu i år kämpar med ett underskott kommer den kommunala ekonomin att stärkas under ramperioden. Kommunernas årsbidrag beräknas öka nästan med det dubbla fram till år 2008. Det inger hopp om att vi igen mot slutet av valperioden kan satsa på att fördela välfärden efter att vi nu i inledningsskedet har skapat den.
Kommunernas ekonomiska planering förenklas genom införandet av basseviceprogrammet. Programmet skall öka förutsägbarheten gällande uppdelningen av finansieringsansvaret mellan stat och kommun. Kommunsektorn får också genom detta rambeslut mer pengar. Utöver de 540 miljoner som regeringen beslöt tilldela kommunerna i samband med rambudgeten ifjol, kommer kom-munerna nu att tilldelas en justeringspott för uteblivna statsandelar på 295 miljoner euro.

Trots att en ansvarsfull statshushållning förutsätter en rätt disciplinerad budgetering för att kunna bemästra en åldrande befolkning, betyder det ändå inte att vi måste avstå från alla nysatsningar. Men vi måste se till att satsningarna fördelas jämnt mellan olika sektorer.

En av de i eurobelopp större investeringsbehoven ligger i vår infrastruktur. För att kunna locka företagare till regionerna och för att öka trafiksäkerheten måste vi hitta en långsiktig modell för ban- och vägnätets finansiering. Att förlita finansieringen på utförsäljning av aktieinnehav är ingen hållbar lösning på lång sikt. Därför borde vi närmare granska vilka nya metoder man kunde utnyttja vid stora investeringar. Erfarenheterna av livscykelmodellen har hittills varit positiva, både då det gäller vägbyggen och t.ex. skolbyggen. Kostnaderna har blivit mindre, samtidigt som kvaliteten har för-bättrats.

Globaliseringen visar klart hur konstgjord indelningen av vår utrikespolitik i världssamvetespolitik och intressepolitik är. Finland har och skall ha ett globalt ansvar redan utgående från humana värderingar. Men för finländska mer egoistiska intressen är det inte betydelselöst att fattigdomen i världen minskar, med en växande ekonomisk handlingskraft som följd, eller att socialt stabila sam-hällen med minskade risker för våldsamma konflikter skapas. Jag föreställer mig ändå att det inte är vapenexport vi har tänkt bygga vår tillväxt på. På basen av detta resonemang oroar det oss att Finlands mål att kunna tilldela u-länderna 0,7 procent av BNP i bistånd verkar bli ett mer och mer avlägset mål. Trots att regeringen ökar biståndet med 125 miljoner euro kräver det procentuella målet en snabbare utveckling. Finansutskottet anser att biståndsfullmakter också bör utökas i samma mån för att biståndsmomentet skall motsvara våra utfästelser.

Vid varje budgetbehandling ha finansieringen av psykvård för barn och unga lyfts in i budgeten. Detta moment kunde nu slutligen lyftas in i ramarna.

Svenska riksdagsgruppen vill understryka att rambudgeten inte motsvarar riksdagens vilja gällande satsningar på förnybara energiformer och de målsättningar som redan skrivits in i klimatstrategin, nationella skogsprogrammet och programmet för befrämjande för förnybar energi. Förutom dess energipolitiska betydelse spelar satsningarna på ökad användning av biobränsle en betydande roll för sysselsättningen på glesbygden.

Inom ramen för miljösatsningar skulle det också vara vikigt att man tog saneringen av förorenad mark in i ramarna på basen av riksdagens budgetbeslut från december. Det är inte heller ända-målsenligt att ramarna inte innehåller anskaffningen av en mångfunktionell isbrytare som regeringen redan beslutat om, för att förbättra oljebekämpningsberedskapen i Östersjön.

Eva Biaudet höll gruppanförandet den 4.5.2004

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00