Fränt replikskifte om studentsvenskan i responsdebatten.

01.06.2004 kl. 00:00
- Det strukturförsök med en större valfrihet i studentexamen inleddes 1995 och innefattade 29 gymnasier. Hur man än ser på statistiken kan man inte förbise att detta dock skett på bekostnad av det andra inhemska språket. Dessutom är benägenheten att inte avlägga provet i det andra inhemska större bland pojkarna, för vilka andelen som valt provet i det andra inhemska språket under försökets gång sjunkit med knappa 10 %, sade Mikaela Nylander i sitt anförande.

Mikaela Nylander har lämnat en reservation till kulturutskottets betänkande om ändringen av gymnasielagen. Hon föreslår att Studentexamen omfattar minst 5 prov; provet i modersmål och litteratur samt provet i det andra inhemska språket samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i ett främmande språk, provet i matematik och två prov i realämnena. Utöver dessa obligatoriska prov kunde examinanderna delta i ett eller flere extra prov.

De övriga riksdagsgrupperna anklagade Svenska riksdagsgruppen för att ha lett samarbetet bland de svenskspråkiga ledamöterna i riksdagen. Gruppordförande Christina Gestrin gav svar på tal.

- Det är intressant men allt annat än upplyftande att lyssna till dagens debatt om studentexamen. Både Irina Krohn (gröna) och Klaus Hellberg (sdp) har i sina talturer påstått att sfp inte skulle ha samarbetat i språkfrågan. Då gymnasielagen behandlades i kulturutskottet fick Sfp:s Mikaela Nylander inget stöd av gröna, inte heller av socialdemokraterna. Nu kritiserar riksdagsledamot Hellberg regeringens förslag och säger att det kommer att leda till en försvagning av studentexamen. Jag skall med intresse följa med hur Klaus Hellberg röstar i morgon. Vi hoppas att så många som möjligt stöder vårt förslag om att bevara modersmålet och det andra inhemska som obligatoriska ämnen, sade Gestrin.

- Janina Andersson (gröna) förvånar sig också stort över att vi nu är i en situation där ingen har koordinerat samarbetet mellan riksdagsledamöter här i riksdagen. Jag häpnar över hennes taltur! Riksdagsledamot Andersson måste ha gått med förbundna ögon här i risdagen hela våren. Efter remissdebatten överfördes arbetet med gymnasielagen till kulturutskottet. I svenska riksdagsgruppen har vi noggrant följt med hur ärendet framskridit. Tyvärr fanns det inget intresse av någon annan att stöda eller samarbeta med oss i detta. Det viktiga har för många varit att så snabbt som möjligt klubba igenom betänkandet i den form som regeringen avgav det.

Vi i svenska riksdagsgruppen tror inte alls att språkfrågorna kan skötas ensamma av oss. Det behövs bundsförvanter i andra partier och stöd över gränser, uppmanade Gestrin.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30