Ökade anslag för unga och gamla i Svenska riksdasgruppens budgetmotioner.

24.09.2004 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen inlämnade 25 tilläggs- och ändringsförslag till regeringens budgetproposition. Tiden för inlämnandet av budgetmotioner gick ut på fredagen 24.9.

 
Flera sociala förbättringar
Eva Biaudet förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Många familjer skulle föredra att vara hemma tills dess att barnet lärt sig gå. Biaudet föreslår att föräldrapenningsperioden förlängs till 236 vardagar så att familjens utkomst tryggas tills barnet fyllt ett år. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.

Eva Biaudet förslår också att föräldrar som adopterar barn mellan sju och tretton år också skall få rätt till föräldrapenning. Då föräldrar adopterar barn över sju år erhåller de i dagens läge ingen föräldrapenning och har inte heller rätt att få ledigt från sitt arbete, trots att barnet skulle behöva extra mycket tid. Årligen adopteras få barn över sju år.

Pehr Löv har inlämnat en budgetmotion i vilken han vill öronmärka 3 miljoner euro för förebyggande hembesök och hälsoundersökningar för äldre. Hembesöken skulle öka de äldres trygghet, optimera de äldres boendesituation och konkret resultera i en vård- och rehabiliteringsplan, vilket skulle höja livskvaliteten, motiverar Löv.

Christina Gestrin vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Sfp:s ministrar talade för en öronmärkning redan i samband med budgetmanglingen i augusti.

Höjda anslag för utbildning och kultur
Eva Biaudet påminner om regeringsprogrammets skrivning om att frigjorda resurser skall användas till att stärka utbildningen i takt med att åldersklasserna i skolorna minskar. I budgetförslaget sänks anslaget för den allmänbildande utbildningen med 16,6 miljoner euro på grund av mindre åldersklasser. Biaudet föreslår att summan återinförs i undervisningsbudgeten för att minska gruppstorleken och stärka specialundervisningen.

Mikaela Nylander oroar sig över att utbildningsplatserna inom yrkesutbildningen i Östra Nyland inte räcker till på grund av det växande elevunderlaget. Därför vill hon tillskjuta yrkesutbildningen i Östnyland en halv miljon euro i extra anslag.
Nylander vill också satsa 600,000 euro på specialundervisningen i Nyland. Över 40 procent av speciallärarna i södra Finland saknar behörighet och många kommuner stöder sina lärares fortbildningsstudier, motiverar hon.

Eva Biaudet är besviken över att Statens konstmuseum har utgivit en jubileumsbok om Albert Edelfelt enbart på finska och engelska. Boken har sponsorerats av ett flertal storbolag. Biaudet föreslår att momentet för Statens konstmuseum höjs med 20,000 € så en svenskspråkig bilaga av boken kan tryckas.

Astrid Thors föreslår att Finlands U-landsbistånd omdisponeras så att 10 % anslås för att stöda utbildningsprojekt, särskilt utbildning av flickor.

Miljö och landsbygd
Astrid Thors vill höja Livsmedelsverkets finansiering med 300,000 € eftersom totalrevideringen av EU:s livsmedelslagstiftning skall införas nästa år. Detta ställer ökade krav på handledning och kontroll. Hon vill också höja anslaget för Nylands TE-centrals landsbygdsnäringsavdelning med 50,000 € som på senare tid påförts extra uppgifter.

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket som nu lider stort p.g.a. övergödningen.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund. Förbundets medlemsintäkter har minskat under en längre period p.g.a. sämre verksamhetsförutsättningar inom fiskeriet.

Ökade väganslag i Österbotten och Nyland
Nils-Anders Granvik äskar om extra anslag för vägförbättringar och trafiksäkerhet i Österbotten. Det gäller vägsträckorna mellan Lillby och Terjärv, från riksväg 13 in till Terjärv centrum, mellan Purmo och Jeppo samt Åvistvägen. Dessutom föreslår Granvik att stamväg 63 förbättras och att en lätt trafikled byggs parallellt med stamvägen i Kortjärvi för att förebygga olyckor.

Löv vill satsa extra budgetmedel på lätta trafikleder t.ex. mellan Lövö och Sandsund. Han vill också öka finansieringen för basväghushållningen samt förbättringar av enskilda vägar. Löv noterar främst behovet av underhåll på vägarna i anslutning till UPM och Alholmens Kraft i Jakobstad.

Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Astrid Thors vill tidigarelägga byggandet av Karis omfartsväg och få inskrivet i riksdagens svar till regeringen att momentet för köp av trafiktjänster skall användas för att trygga tågtrafiken mellan Karis och Hangö. Enligt Thors är det viktigt att +avbrott i trafiken inte sker, eftersom nya rälsbussar redan beställts av VR.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00