Ökade anslag för unga och gamla i Svenska riksdasgruppens budgetmotioner.

24.09.2004 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen inlämnade 25 tilläggs- och ändringsförslag till regeringens budgetproposition. Tiden för inlämnandet av budgetmotioner gick ut på fredagen 24.9.

 
Flera sociala förbättringar
Eva Biaudet förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Många familjer skulle föredra att vara hemma tills dess att barnet lärt sig gå. Biaudet föreslår att föräldrapenningsperioden förlängs till 236 vardagar så att familjens utkomst tryggas tills barnet fyllt ett år. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.

Eva Biaudet förslår också att föräldrar som adopterar barn mellan sju och tretton år också skall få rätt till föräldrapenning. Då föräldrar adopterar barn över sju år erhåller de i dagens läge ingen föräldrapenning och har inte heller rätt att få ledigt från sitt arbete, trots att barnet skulle behöva extra mycket tid. Årligen adopteras få barn över sju år.

Pehr Löv har inlämnat en budgetmotion i vilken han vill öronmärka 3 miljoner euro för förebyggande hembesök och hälsoundersökningar för äldre. Hembesöken skulle öka de äldres trygghet, optimera de äldres boendesituation och konkret resultera i en vård- och rehabiliteringsplan, vilket skulle höja livskvaliteten, motiverar Löv.

Christina Gestrin vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Sfp:s ministrar talade för en öronmärkning redan i samband med budgetmanglingen i augusti.

Höjda anslag för utbildning och kultur
Eva Biaudet påminner om regeringsprogrammets skrivning om att frigjorda resurser skall användas till att stärka utbildningen i takt med att åldersklasserna i skolorna minskar. I budgetförslaget sänks anslaget för den allmänbildande utbildningen med 16,6 miljoner euro på grund av mindre åldersklasser. Biaudet föreslår att summan återinförs i undervisningsbudgeten för att minska gruppstorleken och stärka specialundervisningen.

Mikaela Nylander oroar sig över att utbildningsplatserna inom yrkesutbildningen i Östra Nyland inte räcker till på grund av det växande elevunderlaget. Därför vill hon tillskjuta yrkesutbildningen i Östnyland en halv miljon euro i extra anslag.
Nylander vill också satsa 600,000 euro på specialundervisningen i Nyland. Över 40 procent av speciallärarna i södra Finland saknar behörighet och många kommuner stöder sina lärares fortbildningsstudier, motiverar hon.

Eva Biaudet är besviken över att Statens konstmuseum har utgivit en jubileumsbok om Albert Edelfelt enbart på finska och engelska. Boken har sponsorerats av ett flertal storbolag. Biaudet föreslår att momentet för Statens konstmuseum höjs med 20,000 € så en svenskspråkig bilaga av boken kan tryckas.

Astrid Thors föreslår att Finlands U-landsbistånd omdisponeras så att 10 % anslås för att stöda utbildningsprojekt, särskilt utbildning av flickor.

Miljö och landsbygd
Astrid Thors vill höja Livsmedelsverkets finansiering med 300,000 € eftersom totalrevideringen av EU:s livsmedelslagstiftning skall införas nästa år. Detta ställer ökade krav på handledning och kontroll. Hon vill också höja anslaget för Nylands TE-centrals landsbygdsnäringsavdelning med 50,000 € som på senare tid påförts extra uppgifter.

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket som nu lider stort p.g.a. övergödningen.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund. Förbundets medlemsintäkter har minskat under en längre period p.g.a. sämre verksamhetsförutsättningar inom fiskeriet.

Ökade väganslag i Österbotten och Nyland
Nils-Anders Granvik äskar om extra anslag för vägförbättringar och trafiksäkerhet i Österbotten. Det gäller vägsträckorna mellan Lillby och Terjärv, från riksväg 13 in till Terjärv centrum, mellan Purmo och Jeppo samt Åvistvägen. Dessutom föreslår Granvik att stamväg 63 förbättras och att en lätt trafikled byggs parallellt med stamvägen i Kortjärvi för att förebygga olyckor.

Löv vill satsa extra budgetmedel på lätta trafikleder t.ex. mellan Lövö och Sandsund. Han vill också öka finansieringen för basväghushållningen samt förbättringar av enskilda vägar. Löv noterar främst behovet av underhåll på vägarna i anslutning till UPM och Alholmens Kraft i Jakobstad.

Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Astrid Thors vill tidigarelägga byggandet av Karis omfartsväg och få inskrivet i riksdagens svar till regeringen att momentet för köp av trafiktjänster skall användas för att trygga tågtrafiken mellan Karis och Hangö. Enligt Thors är det viktigt att +avbrott i trafiken inte sker, eftersom nya rälsbussar redan beställts av VR.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37