Ökade anslag för unga och gamla i Svenska riksdasgruppens budgetmotioner.

24.09.2004 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen inlämnade 25 tilläggs- och ändringsförslag till regeringens budgetproposition. Tiden för inlämnandet av budgetmotioner gick ut på fredagen 24.9.

 
Flera sociala förbättringar
Eva Biaudet förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Många familjer skulle föredra att vara hemma tills dess att barnet lärt sig gå. Biaudet föreslår att föräldrapenningsperioden förlängs till 236 vardagar så att familjens utkomst tryggas tills barnet fyllt ett år. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.

Eva Biaudet förslår också att föräldrar som adopterar barn mellan sju och tretton år också skall få rätt till föräldrapenning. Då föräldrar adopterar barn över sju år erhåller de i dagens läge ingen föräldrapenning och har inte heller rätt att få ledigt från sitt arbete, trots att barnet skulle behöva extra mycket tid. Årligen adopteras få barn över sju år.

Pehr Löv har inlämnat en budgetmotion i vilken han vill öronmärka 3 miljoner euro för förebyggande hembesök och hälsoundersökningar för äldre. Hembesöken skulle öka de äldres trygghet, optimera de äldres boendesituation och konkret resultera i en vård- och rehabiliteringsplan, vilket skulle höja livskvaliteten, motiverar Löv.

Christina Gestrin vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Sfp:s ministrar talade för en öronmärkning redan i samband med budgetmanglingen i augusti.

Höjda anslag för utbildning och kultur
Eva Biaudet påminner om regeringsprogrammets skrivning om att frigjorda resurser skall användas till att stärka utbildningen i takt med att åldersklasserna i skolorna minskar. I budgetförslaget sänks anslaget för den allmänbildande utbildningen med 16,6 miljoner euro på grund av mindre åldersklasser. Biaudet föreslår att summan återinförs i undervisningsbudgeten för att minska gruppstorleken och stärka specialundervisningen.

Mikaela Nylander oroar sig över att utbildningsplatserna inom yrkesutbildningen i Östra Nyland inte räcker till på grund av det växande elevunderlaget. Därför vill hon tillskjuta yrkesutbildningen i Östnyland en halv miljon euro i extra anslag.
Nylander vill också satsa 600,000 euro på specialundervisningen i Nyland. Över 40 procent av speciallärarna i södra Finland saknar behörighet och många kommuner stöder sina lärares fortbildningsstudier, motiverar hon.

Eva Biaudet är besviken över att Statens konstmuseum har utgivit en jubileumsbok om Albert Edelfelt enbart på finska och engelska. Boken har sponsorerats av ett flertal storbolag. Biaudet föreslår att momentet för Statens konstmuseum höjs med 20,000 € så en svenskspråkig bilaga av boken kan tryckas.

Astrid Thors föreslår att Finlands U-landsbistånd omdisponeras så att 10 % anslås för att stöda utbildningsprojekt, särskilt utbildning av flickor.

Miljö och landsbygd
Astrid Thors vill höja Livsmedelsverkets finansiering med 300,000 € eftersom totalrevideringen av EU:s livsmedelslagstiftning skall införas nästa år. Detta ställer ökade krav på handledning och kontroll. Hon vill också höja anslaget för Nylands TE-centrals landsbygdsnäringsavdelning med 50,000 € som på senare tid påförts extra uppgifter.

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket som nu lider stort p.g.a. övergödningen.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund. Förbundets medlemsintäkter har minskat under en längre period p.g.a. sämre verksamhetsförutsättningar inom fiskeriet.

Ökade väganslag i Österbotten och Nyland
Nils-Anders Granvik äskar om extra anslag för vägförbättringar och trafiksäkerhet i Österbotten. Det gäller vägsträckorna mellan Lillby och Terjärv, från riksväg 13 in till Terjärv centrum, mellan Purmo och Jeppo samt Åvistvägen. Dessutom föreslår Granvik att stamväg 63 förbättras och att en lätt trafikled byggs parallellt med stamvägen i Kortjärvi för att förebygga olyckor.

Löv vill satsa extra budgetmedel på lätta trafikleder t.ex. mellan Lövö och Sandsund. Han vill också öka finansieringen för basväghushållningen samt förbättringar av enskilda vägar. Löv noterar främst behovet av underhåll på vägarna i anslutning till UPM och Alholmens Kraft i Jakobstad.

Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Astrid Thors vill tidigarelägga byggandet av Karis omfartsväg och få inskrivet i riksdagens svar till regeringen att momentet för köp av trafiktjänster skall användas för att trygga tågtrafiken mellan Karis och Hangö. Enligt Thors är det viktigt att +avbrott i trafiken inte sker, eftersom nya rälsbussar redan beställts av VR.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30