Ökade anslag för unga och gamla i Svenska riksdasgruppens budgetmotioner.

24.09.2004 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen inlämnade 25 tilläggs- och ändringsförslag till regeringens budgetproposition. Tiden för inlämnandet av budgetmotioner gick ut på fredagen 24.9.

 
Flera sociala förbättringar
Eva Biaudet förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Många familjer skulle föredra att vara hemma tills dess att barnet lärt sig gå. Biaudet föreslår att föräldrapenningsperioden förlängs till 236 vardagar så att familjens utkomst tryggas tills barnet fyllt ett år. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.

Eva Biaudet förslår också att föräldrar som adopterar barn mellan sju och tretton år också skall få rätt till föräldrapenning. Då föräldrar adopterar barn över sju år erhåller de i dagens läge ingen föräldrapenning och har inte heller rätt att få ledigt från sitt arbete, trots att barnet skulle behöva extra mycket tid. Årligen adopteras få barn över sju år.

Pehr Löv har inlämnat en budgetmotion i vilken han vill öronmärka 3 miljoner euro för förebyggande hembesök och hälsoundersökningar för äldre. Hembesöken skulle öka de äldres trygghet, optimera de äldres boendesituation och konkret resultera i en vård- och rehabiliteringsplan, vilket skulle höja livskvaliteten, motiverar Löv.

Christina Gestrin vill öronmärka 7,5 miljoner euro till barn- och ungdomspsykiatrin i samband med statsandelarna till kommunerna. Sfp:s ministrar talade för en öronmärkning redan i samband med budgetmanglingen i augusti.

Höjda anslag för utbildning och kultur
Eva Biaudet påminner om regeringsprogrammets skrivning om att frigjorda resurser skall användas till att stärka utbildningen i takt med att åldersklasserna i skolorna minskar. I budgetförslaget sänks anslaget för den allmänbildande utbildningen med 16,6 miljoner euro på grund av mindre åldersklasser. Biaudet föreslår att summan återinförs i undervisningsbudgeten för att minska gruppstorleken och stärka specialundervisningen.

Mikaela Nylander oroar sig över att utbildningsplatserna inom yrkesutbildningen i Östra Nyland inte räcker till på grund av det växande elevunderlaget. Därför vill hon tillskjuta yrkesutbildningen i Östnyland en halv miljon euro i extra anslag.
Nylander vill också satsa 600,000 euro på specialundervisningen i Nyland. Över 40 procent av speciallärarna i södra Finland saknar behörighet och många kommuner stöder sina lärares fortbildningsstudier, motiverar hon.

Eva Biaudet är besviken över att Statens konstmuseum har utgivit en jubileumsbok om Albert Edelfelt enbart på finska och engelska. Boken har sponsorerats av ett flertal storbolag. Biaudet föreslår att momentet för Statens konstmuseum höjs med 20,000 € så en svenskspråkig bilaga av boken kan tryckas.

Astrid Thors föreslår att Finlands U-landsbistånd omdisponeras så att 10 % anslås för att stöda utbildningsprojekt, särskilt utbildning av flickor.

Miljö och landsbygd
Astrid Thors vill höja Livsmedelsverkets finansiering med 300,000 € eftersom totalrevideringen av EU:s livsmedelslagstiftning skall införas nästa år. Detta ställer ökade krav på handledning och kontroll. Hon vill också höja anslaget för Nylands TE-centrals landsbygdsnäringsavdelning med 50,000 € som på senare tid påförts extra uppgifter.

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket som nu lider stort p.g.a. övergödningen.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund. Förbundets medlemsintäkter har minskat under en längre period p.g.a. sämre verksamhetsförutsättningar inom fiskeriet.

Ökade väganslag i Österbotten och Nyland
Nils-Anders Granvik äskar om extra anslag för vägförbättringar och trafiksäkerhet i Österbotten. Det gäller vägsträckorna mellan Lillby och Terjärv, från riksväg 13 in till Terjärv centrum, mellan Purmo och Jeppo samt Åvistvägen. Dessutom föreslår Granvik att stamväg 63 förbättras och att en lätt trafikled byggs parallellt med stamvägen i Kortjärvi för att förebygga olyckor.

Löv vill satsa extra budgetmedel på lätta trafikleder t.ex. mellan Lövö och Sandsund. Han vill också öka finansieringen för basväghushållningen samt förbättringar av enskilda vägar. Löv noterar främst behovet av underhåll på vägarna i anslutning till UPM och Alholmens Kraft i Jakobstad.

Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, tryggandet och utvecklandet av Borgå skärgårds förbindelsetrafik, byggarbetet för Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Astrid Thors vill tidigarelägga byggandet av Karis omfartsväg och få inskrivet i riksdagens svar till regeringen att momentet för köp av trafiktjänster skall användas för att trygga tågtrafiken mellan Karis och Hangö. Enligt Thors är det viktigt att +avbrott i trafiken inte sker, eftersom nya rälsbussar redan beställts av VR.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05