Statsministerns upplysning om regeringens politik 2005

10.02.2005 kl. 00:00

 

 
Ett tack till statsministern för hans redovisning över regeringens tyngdpunktsområden för denna vår. Statsministern är inne på rätt väg, men vi inom Svenska riksdagsgruppen vill ytterligare understryka några punkter.
Svenska riksdagsgruppen är nöjd med de skattepolitiska beslut som riksdagens godkände i höstas. Efter att vi nu kunnat sänka företagsskatten, inkomstskatterna, slopat förmögenhetsskatten och även fått till stånd ett konkurrenskraftigt sjöfartspaket anser vi att skattepolitiken till stora delar är skött för en tid framåt.

Det enda som kvarstår är arbetsgivarkostnaderna samt en reform av arvs- och gåvoskatten. Den senare blev igen aktuell i samband med Tsunami-katastrofen då många barn blev föräldralösa. Utöver detta gäller det nu att koncentrera sig på andra frågor för att förbättra vårt välstånd.

Fastän Finlands utbildningssystem rankas bland de bästa i världen måste vi erkänna att vi har en del problem.
 En femtedel av eleverna i grundskolan uppnår inte inlärningsmålen.
 Upp till 15 procent av dem som går ut grundskolan varje år får aldrig någon andrastadieutbildning.
 En fjärdedel av dem som går ut grundskolan eller gymnasiet får ingen yrkes-kompetens.

Det är också dags att noggrant analysera hur väl vår andrastadie- och högskoleutbildning skapar rätt mervärde i praktiken. Motsvarar vår yrkesutbildning arbetsmarknadens krav då det gäller innehåll eller mängd? Samma analys måste göras för högsko-lornas del. Vi kan inte i längden utveckla yrkeshögskolorna på bekostnad av vetenskapshögskolorna. Vår framtida konkurrenskraft är beroende av starka spetsenheter och universitet som kan utveckla nya nyckelbranscher i landet.
Arbetsmarknaden är i ett brytningsskede. Det försvinner fler personer från arbetslivet än vad som kommer in i form av unga utbildade. Vi har inte råd att tappa en enda arbetsför människa. Därför måste vi finjustera vårt utbildningssystem, satsa mer på utbildningens innehåll samt stärka studiehandledningen.

I den globaliseringsrapport som statsministern beställde ifjol finns ett hundratal åt-gärdsförslag för att förbättra och stärka Finlands internationella position. Flera av för-slagen gäller forskning och tillämpning. Finland satsar rätt bra på forskning och pro-duktutveckling – men vi är dåliga att utveckla nya produkter. Man kan säga att vi är bra på att omvandla pengar till forskning – men dåliga på att omvandla forskning till pengar.
Det är ytterst viktigt att regeringen direkt förverkligar de förslag som Brunila-gruppen förde fram. Det är positivt att regeringen redan förra veckan påbörjat dessa reformer.

Landets framtidsfrågor handlar inte enbart om kunskap, pengar och effektivitet. De handlar också om livskvalitet och livskraft. Alla kan inte leva för sitt arbete. De flesta arbetar för att kunna bekosta sitt privat- och familjeliv. Dessa två delar måste ligga i balans.
För att dagens arbetsföra befolkning skall orka längre i arbetslivet krävs att de får tid att ladda sina krafter i familjelivet. Vi har redan tagit flera små steg under denna reger-ingsperiod inom familjepolitiken, men den viktigaste biten kvarstår; en mer rättvis för-delning av föräldraledighetens kostnader mellan båda föräldrarnas arbetsgivare. Vi förväntar oss att regeringen driver denna fråga.

Inom vår riksdagsgrupp har vi med tillfredsställelse noterat att den planerade lagen och tvångssamarbete mellan kommunerna i huvudstadsregionen inte finns medtagen på regeringens lista. Det är bra så. Den dag vi här i riksdagen börjar - genom lag - tvinga kommuner att samarbeta med av oss utvalda partners har vi kommit mycket – mycket – långt från andan i den kommunala självbestämmanderätten.

Jag vill slutligen lyfta fram en proposition som regeringen har för avsikt att avlåta till riksdagen i vår. Det gäller reformen av lagen om offentlig upphandling. Nuvarande lag har vållat flera problem för kommuninvånarna då kommunerna inte uppställt tillräckliga kvalitetskrav av de privata serviceproducenterna gällande språkservice. Därför anser vi att språket borde noteras som ett kvalitetskrav i den nya lagen så att kommunernas skyldighet att leva upp till de språkliga förpliktelserna klargörs.

Pehr Löv 10.2.2005

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15