Statsministerns upplysning om regeringens politik 2005

10.02.2005 kl. 00:00

 

 
Ett tack till statsministern för hans redovisning över regeringens tyngdpunktsområden för denna vår. Statsministern är inne på rätt väg, men vi inom Svenska riksdagsgruppen vill ytterligare understryka några punkter.
Svenska riksdagsgruppen är nöjd med de skattepolitiska beslut som riksdagens godkände i höstas. Efter att vi nu kunnat sänka företagsskatten, inkomstskatterna, slopat förmögenhetsskatten och även fått till stånd ett konkurrenskraftigt sjöfartspaket anser vi att skattepolitiken till stora delar är skött för en tid framåt.

Det enda som kvarstår är arbetsgivarkostnaderna samt en reform av arvs- och gåvoskatten. Den senare blev igen aktuell i samband med Tsunami-katastrofen då många barn blev föräldralösa. Utöver detta gäller det nu att koncentrera sig på andra frågor för att förbättra vårt välstånd.

Fastän Finlands utbildningssystem rankas bland de bästa i världen måste vi erkänna att vi har en del problem.
 En femtedel av eleverna i grundskolan uppnår inte inlärningsmålen.
 Upp till 15 procent av dem som går ut grundskolan varje år får aldrig någon andrastadieutbildning.
 En fjärdedel av dem som går ut grundskolan eller gymnasiet får ingen yrkes-kompetens.

Det är också dags att noggrant analysera hur väl vår andrastadie- och högskoleutbildning skapar rätt mervärde i praktiken. Motsvarar vår yrkesutbildning arbetsmarknadens krav då det gäller innehåll eller mängd? Samma analys måste göras för högsko-lornas del. Vi kan inte i längden utveckla yrkeshögskolorna på bekostnad av vetenskapshögskolorna. Vår framtida konkurrenskraft är beroende av starka spetsenheter och universitet som kan utveckla nya nyckelbranscher i landet.
Arbetsmarknaden är i ett brytningsskede. Det försvinner fler personer från arbetslivet än vad som kommer in i form av unga utbildade. Vi har inte råd att tappa en enda arbetsför människa. Därför måste vi finjustera vårt utbildningssystem, satsa mer på utbildningens innehåll samt stärka studiehandledningen.

I den globaliseringsrapport som statsministern beställde ifjol finns ett hundratal åt-gärdsförslag för att förbättra och stärka Finlands internationella position. Flera av för-slagen gäller forskning och tillämpning. Finland satsar rätt bra på forskning och pro-duktutveckling – men vi är dåliga att utveckla nya produkter. Man kan säga att vi är bra på att omvandla pengar till forskning – men dåliga på att omvandla forskning till pengar.
Det är ytterst viktigt att regeringen direkt förverkligar de förslag som Brunila-gruppen förde fram. Det är positivt att regeringen redan förra veckan påbörjat dessa reformer.

Landets framtidsfrågor handlar inte enbart om kunskap, pengar och effektivitet. De handlar också om livskvalitet och livskraft. Alla kan inte leva för sitt arbete. De flesta arbetar för att kunna bekosta sitt privat- och familjeliv. Dessa två delar måste ligga i balans.
För att dagens arbetsföra befolkning skall orka längre i arbetslivet krävs att de får tid att ladda sina krafter i familjelivet. Vi har redan tagit flera små steg under denna reger-ingsperiod inom familjepolitiken, men den viktigaste biten kvarstår; en mer rättvis för-delning av föräldraledighetens kostnader mellan båda föräldrarnas arbetsgivare. Vi förväntar oss att regeringen driver denna fråga.

Inom vår riksdagsgrupp har vi med tillfredsställelse noterat att den planerade lagen och tvångssamarbete mellan kommunerna i huvudstadsregionen inte finns medtagen på regeringens lista. Det är bra så. Den dag vi här i riksdagen börjar - genom lag - tvinga kommuner att samarbeta med av oss utvalda partners har vi kommit mycket – mycket – långt från andan i den kommunala självbestämmanderätten.

Jag vill slutligen lyfta fram en proposition som regeringen har för avsikt att avlåta till riksdagen i vår. Det gäller reformen av lagen om offentlig upphandling. Nuvarande lag har vållat flera problem för kommuninvånarna då kommunerna inte uppställt tillräckliga kvalitetskrav av de privata serviceproducenterna gällande språkservice. Därför anser vi att språket borde noteras som ett kvalitetskrav i den nya lagen så att kommunernas skyldighet att leva upp till de språkliga förpliktelserna klargörs.

Pehr Löv 10.2.2005

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00