Pressmeddelande

Nordiska samarbetet bör förädlas.

19.10.2005 kl. 00:00

Efter de baltiska ländernas inträde i EU har röster höjts för att satsa mer på Östersjösamarbete framom nordiskt samarbete. I riksdagsarbetet får det nordiska samarbete konkurrens av bl.a. Arktiska-, Barents- och Östersjösamarbetet.

- Vi vill påminna om att nordiskt samarbete är mycket mer än ett politiskt samarbete. Det är ett samarbete mellan människor, mellan företag och mellan organisationer. Ett aktivt nordiskt samarbete står inte i ett motsatsförhållande till en aktiv insats inom den EU eller Östersjösamarbetet.

- Det är ändå uppenbart att det nordiska samarbetet måste effektiveras och moderniseras för att inte mista sin styrfart då förvaltningen växer och antalet projekt ständigt ökar. Befintliga samarbetsnätverk bör utnyttjas i större utsträckning och riksdagsgruppen efterlyser en bättre samordning av de olika insatserna för att undvika en överlappning mellan olika organ.

Svenska riksdagsgruppen vill utöka antalet nordiska tankesmedjor.
- Det nordiska samarbetet är mer än ett officiellt samarbete mellan myndigheter. Samarbetet bör utmynna i ett mervärde för alla medborgare och institutioner. Vi vill gärna se ett flertal tankesmedjor i vilka forskningsinstitut och folkrörelser tillsammans kunde presentera framtida lösningar och modeller för våra nordiska välfärdssamhällen. Dessa tankesmedjors produkter borde också ställas till regeringarnas förfogande inom EU-arbetet.

Svenska riksdagsgruppen vill påminna om principen om nordisk nytta.
- Samnordisk verksamhet som annars skulle ske i nationell regi kan resultera i positiva effekter, ökad kompetens och konkurrenskraft. Man borde i större utsträckning utreda om inte fler funktioner kan göras billigare och bättre samnordiskt. Exempel på detta kunde vara haverikommissionerna, grannlands-TV samt offentlig upphandling överlag.

- Det är viktigt att samarbetet når ut till så breda medborgargrupper som möjligt. Olika utbytesprogram inom undervisningssektorn bör därför vidareutvecklas. Riksdagsgruppen påminner om regeringens beslut i samband med studentexamensreformen att utöka det nordiska skolsamarbetet. De nordiska arrangörsföreningarna har beredskap att fördubbla utbytet direkt då regeringen lever upp till sina löften om höjd finansiering. Dessa löften bör nu infrias.

* * *
Finlands riksdag beslöt i oktober 1955 att ansluta sig till Nordiska rådet. Detta firas med ett jubileumsseminarium på riksdagen på onsdagen den 19 oktober klockan 15.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00