Pressmeddelande

Nordiska samarbetet bör förädlas.

19.10.2005 kl. 00:00

Efter de baltiska ländernas inträde i EU har röster höjts för att satsa mer på Östersjösamarbete framom nordiskt samarbete. I riksdagsarbetet får det nordiska samarbete konkurrens av bl.a. Arktiska-, Barents- och Östersjösamarbetet.

- Vi vill påminna om att nordiskt samarbete är mycket mer än ett politiskt samarbete. Det är ett samarbete mellan människor, mellan företag och mellan organisationer. Ett aktivt nordiskt samarbete står inte i ett motsatsförhållande till en aktiv insats inom den EU eller Östersjösamarbetet.

- Det är ändå uppenbart att det nordiska samarbetet måste effektiveras och moderniseras för att inte mista sin styrfart då förvaltningen växer och antalet projekt ständigt ökar. Befintliga samarbetsnätverk bör utnyttjas i större utsträckning och riksdagsgruppen efterlyser en bättre samordning av de olika insatserna för att undvika en överlappning mellan olika organ.

Svenska riksdagsgruppen vill utöka antalet nordiska tankesmedjor.
- Det nordiska samarbetet är mer än ett officiellt samarbete mellan myndigheter. Samarbetet bör utmynna i ett mervärde för alla medborgare och institutioner. Vi vill gärna se ett flertal tankesmedjor i vilka forskningsinstitut och folkrörelser tillsammans kunde presentera framtida lösningar och modeller för våra nordiska välfärdssamhällen. Dessa tankesmedjors produkter borde också ställas till regeringarnas förfogande inom EU-arbetet.

Svenska riksdagsgruppen vill påminna om principen om nordisk nytta.
- Samnordisk verksamhet som annars skulle ske i nationell regi kan resultera i positiva effekter, ökad kompetens och konkurrenskraft. Man borde i större utsträckning utreda om inte fler funktioner kan göras billigare och bättre samnordiskt. Exempel på detta kunde vara haverikommissionerna, grannlands-TV samt offentlig upphandling överlag.

- Det är viktigt att samarbetet når ut till så breda medborgargrupper som möjligt. Olika utbytesprogram inom undervisningssektorn bör därför vidareutvecklas. Riksdagsgruppen påminner om regeringens beslut i samband med studentexamensreformen att utöka det nordiska skolsamarbetet. De nordiska arrangörsföreningarna har beredskap att fördubbla utbytet direkt då regeringen lever upp till sina löften om höjd finansiering. Dessa löften bör nu infrias.

* * *
Finlands riksdag beslöt i oktober 1955 att ansluta sig till Nordiska rådet. Detta firas med ett jubileumsseminarium på riksdagen på onsdagen den 19 oktober klockan 15.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15