Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

09.02.2006 kl. 00:00
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

Vi upplever just nu skrämmande upplopp, våldshandlingar och oroligheter där den islamska världen känner sig kränkt av européer. Oroligheterna måste få ett snabbt slut, och representanter för de olika religionerna och staterna bör nu göra sitt yttersta för en försoning. Globaliseringen innebär att människor med olika ursprung och religioner kommer att leva sida vid sida. Tolerans och respekt är grundpelare också för samarbetet inom EU.

Denna vår kan flyttfåglar föra med sig fågelinfluensa till Norden. Vi kan inte förneka att hotet finns, och att människor känner sig oroade. Regeringen utarbetar som bäst regler för beredskapen. Sannolikt är att även fågelinfluensan kommer att finnas på agendan under ordförandeskapet. Det är viktigt att tillräcklig information ges, för att på allt sätt förhindra att panik eller risksituationer uppstår. Hotet om fågelinfluensa ger anledning att påminna om vikten av höjt u-landsbistånd. Ett effektivt sätt att förhindra epidemier från att uppstå och epidemier från att bli pandemier, är att bygga ut fattiga länders grundläggande hälsovård.

De inhemska investeringarna ökar igen, efter att ha legat på en bottennivå år 2003. Under regeringsperioden har det skapats 60 000 nya jobb, så det finns fortfarande chanser att nå upp till regeringens målsättning om 100 000 arbetsplatser. Det förbättrade sysselsättningsläget visar att regeringens ekonomiska politik har givit resultat. Skattesänkningarna har stimulerat hemmamarknaden, och bland annat avdraget för hushållsarbete har lett till många nya arbetstillfällen. Då rambudgeten nu bereds, utgår vi i Svenska riksdagsgruppen från att regeringen fortsättningsvis stärker incentiven för att locka investeringar till Finland. Rätt riktad utbildning och ett stort kunnande är fortsättningsvis våra främsta konkurrensfaktorer. Arbetslösheten måste minska, och speciellt ungas deltagande i utbildning eller arbetslivet är viktigt. Inför vårens förhandlingar om budgetramarna vill Svenska riksdagsgruppen uppmana regeringen att fästa uppmärksamheten vid ensamförsörjarnas samt närståendevårdarnas situation. Vår uppfattning är att flera personer borde omfattas av stödet för närståendevårdare. Även om regeringen har gjort förbättringar genom att stöda intervallvård samt öka stödbeloppet, finns det fortfarande svagheter i systemet som bör ses över.

Svenska riksdagsgruppen är orolig för hur EU:s rambudget kommer att utformas för jordbrukets del. Vi vill påminna om att nettoinkomsterna för jordbrukarna som yrkesgrupp stadigt minskat under de senaste åren. Nu finns en risk för att jordbruksstöden i de nya EU-länderna kommer att finansieras på bekostnad av de finländska jordbrukarna. Vi förväntar oss att regeringen ser till att det här scenariot inte förverkligas.

Regeringen kommer med all sannolikhet att under vårens lopp presentera en ramlag om kommunernas servicestruktur. Regeringen har haft som utgångspunkt att reformera servicestrukturen så att alla invånare i Finland skall kunna få en högtstående service också om tjugo år. I praktiken har processen upplevts som svår och snabbt framtvingad. Faktum kvarstår. Befolkningen åldras, och allt färre personer skall klara av att försörja den växande befolkningsgrupp som kommer att befinna sig utanför arbetsmarknaden. Nu är den rätta tiden för att se över strukturer och funktioner så att vårt gemensamma kapital på bästa sätt säkrar en människovärdig vardag med goda samhällstjänster om några årtionden.

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att primärkommunmodellen bäst garanterar en god servicenivå där dessutom kommuninvånarnas medbestämmanderätt säkras. Befolkningsunderlaget kan dock inte kategoriskt låsas till minst 20 000, utan bör även kunna vara mindre. Kommunerna måste stärka sin ställning som ekonomiska enheter. Det förutsätter åtminstone intimt samarbete – men antagligen också samgång med de närmaste grannarna i fall då kommunerna är små och befolkningsstrukturen ogynnsam. Dessa beslut måste ändå kommunerna själva fatta. Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att regeringen snabbt bör ge riktlinjerna för hur statsandelarna kommer att se ut i den nya modellen. Utan en klar bild av statsandelsfördelningen har kommunerna svårt att göra de nödvändiga besluten. Svenska riksdagsgruppen anser också att språkförhållandena i kommunerna är ett viktigt kriterium som bör beaktas då beslut om sammangång görs.

Christina Gestrin 9.2.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50