Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

09.02.2006 kl. 00:00
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

Vi upplever just nu skrämmande upplopp, våldshandlingar och oroligheter där den islamska världen känner sig kränkt av européer. Oroligheterna måste få ett snabbt slut, och representanter för de olika religionerna och staterna bör nu göra sitt yttersta för en försoning. Globaliseringen innebär att människor med olika ursprung och religioner kommer att leva sida vid sida. Tolerans och respekt är grundpelare också för samarbetet inom EU.

Denna vår kan flyttfåglar föra med sig fågelinfluensa till Norden. Vi kan inte förneka att hotet finns, och att människor känner sig oroade. Regeringen utarbetar som bäst regler för beredskapen. Sannolikt är att även fågelinfluensan kommer att finnas på agendan under ordförandeskapet. Det är viktigt att tillräcklig information ges, för att på allt sätt förhindra att panik eller risksituationer uppstår. Hotet om fågelinfluensa ger anledning att påminna om vikten av höjt u-landsbistånd. Ett effektivt sätt att förhindra epidemier från att uppstå och epidemier från att bli pandemier, är att bygga ut fattiga länders grundläggande hälsovård.

De inhemska investeringarna ökar igen, efter att ha legat på en bottennivå år 2003. Under regeringsperioden har det skapats 60 000 nya jobb, så det finns fortfarande chanser att nå upp till regeringens målsättning om 100 000 arbetsplatser. Det förbättrade sysselsättningsläget visar att regeringens ekonomiska politik har givit resultat. Skattesänkningarna har stimulerat hemmamarknaden, och bland annat avdraget för hushållsarbete har lett till många nya arbetstillfällen. Då rambudgeten nu bereds, utgår vi i Svenska riksdagsgruppen från att regeringen fortsättningsvis stärker incentiven för att locka investeringar till Finland. Rätt riktad utbildning och ett stort kunnande är fortsättningsvis våra främsta konkurrensfaktorer. Arbetslösheten måste minska, och speciellt ungas deltagande i utbildning eller arbetslivet är viktigt. Inför vårens förhandlingar om budgetramarna vill Svenska riksdagsgruppen uppmana regeringen att fästa uppmärksamheten vid ensamförsörjarnas samt närståendevårdarnas situation. Vår uppfattning är att flera personer borde omfattas av stödet för närståendevårdare. Även om regeringen har gjort förbättringar genom att stöda intervallvård samt öka stödbeloppet, finns det fortfarande svagheter i systemet som bör ses över.

Svenska riksdagsgruppen är orolig för hur EU:s rambudget kommer att utformas för jordbrukets del. Vi vill påminna om att nettoinkomsterna för jordbrukarna som yrkesgrupp stadigt minskat under de senaste åren. Nu finns en risk för att jordbruksstöden i de nya EU-länderna kommer att finansieras på bekostnad av de finländska jordbrukarna. Vi förväntar oss att regeringen ser till att det här scenariot inte förverkligas.

Regeringen kommer med all sannolikhet att under vårens lopp presentera en ramlag om kommunernas servicestruktur. Regeringen har haft som utgångspunkt att reformera servicestrukturen så att alla invånare i Finland skall kunna få en högtstående service också om tjugo år. I praktiken har processen upplevts som svår och snabbt framtvingad. Faktum kvarstår. Befolkningen åldras, och allt färre personer skall klara av att försörja den växande befolkningsgrupp som kommer att befinna sig utanför arbetsmarknaden. Nu är den rätta tiden för att se över strukturer och funktioner så att vårt gemensamma kapital på bästa sätt säkrar en människovärdig vardag med goda samhällstjänster om några årtionden.

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att primärkommunmodellen bäst garanterar en god servicenivå där dessutom kommuninvånarnas medbestämmanderätt säkras. Befolkningsunderlaget kan dock inte kategoriskt låsas till minst 20 000, utan bör även kunna vara mindre. Kommunerna måste stärka sin ställning som ekonomiska enheter. Det förutsätter åtminstone intimt samarbete – men antagligen också samgång med de närmaste grannarna i fall då kommunerna är små och befolkningsstrukturen ogynnsam. Dessa beslut måste ändå kommunerna själva fatta. Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att regeringen snabbt bör ge riktlinjerna för hur statsandelarna kommer att se ut i den nya modellen. Utan en klar bild av statsandelsfördelningen har kommunerna svårt att göra de nödvändiga besluten. Svenska riksdagsgruppen anser också att språkförhållandena i kommunerna är ett viktigt kriterium som bör beaktas då beslut om sammangång görs.

Christina Gestrin 9.2.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30