Språkbadsskolor bör få egen läroplan

10.03.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen anser att språkbadsundervisningen bör få en egen förordning.
Den nya förordningen om timfördelning i grundskolan som träder ikraft i augusti är olycklig ur språkbadsskolornas synvinkel. I förordningen jämställs språkbadsspråket med A1-språket dvs. det första främmande språket. Det innebär att en del av språkbadstimmarna får ge plats för lektioner i barnets eget modersmål.

 

 
Detta står i strid med inhemska forskningsrön enligt vilka barn i språkbad skall undervisas endast i språkbadsspråket då läs- och skrivundervisningen inleds. Undervisningen i det personliga modersmålet kan utan risker inledas några år senare.

Språkbadsföräldrarna är emot den nya läroplanen och försöker hitta andra lösningar. Det har lett till att det nu finns stora variationer mellan språkbadsskolorna beroende på i vilken kommun man bor. Förordningen som var tänkt att harmonisera utbildningen får nu exakt motsatt resultat.

Den nya klassificeringen av språkbadsspråket som första främmande språk innebär att de klasslärare som undervisar i språkbadsspråket i årskus 1 och 2 inte längre är behöriga att undervisa eleverna från årskurs 3, då språket börjar läsas som ett A1-språk. Detta kommer att försvåra rekryteringen av lärare till språkbadsskolor.

Då regeringen våren 2004 efter omröstning beslöt att slopa det obligatoriska studentprovet i det andra inhemska språket beslöt regeringen bland annat att stöda språkbad. Hittills har inga synliga förbättringar skett.

Pressmeddelande 10.3.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Barn- och ungdomspolitiska redogörelsen

16.04.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om medborgarengagemang

09.04.2002 kl. 00:00

Fusionen av Sonera och Telia

04.04.2002 kl. 00:00

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15