Riksdagsgruppen presenterar seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

28.04.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har presenterat ett seniopolitiskt ställningstagande innehållande nio förslag och åtgärder.
Ställningstagandet skall fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna våren 2007.

 

Seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

 
Regeringen bör sätta större fokus på seniorpolitiken. De stora ekonomiska satsningarna på förbättrad sysselsättning bl.a. genom sänkta inkomstskatter har lett till att seniorerna har känt sig förbisedda. Sänkningen av inkomstskatterna för löntagare har lett till att pensionärernas inkomster och köpkraft inte utvecklas lika positivt som för löntagare.
Respekten för pensionärernas insats för landet bör synas i politiken. Svenska riksdagsgruppen för fram en rad åtgärdsförslag med vilka vi vill förbättra livssituationen för seniorerna. Ställningstagandet kommer att fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna.
}        Vård och service är viktigast.
Svenska riksdagsgruppen har alltid prioriterat vården. En högklassig vård gagnar alla, framför allt dem som har de minsta inkomsterna. För att vården skall fungera behövs en kunnig och motiverad personal. Därför måste vårdpersonalens arbete bli mer lockande både vad gäller arbetsförhållanden och löner.
 
}        Våra åldringar vill bo hemma.
Det måste finnas alternativ inom åldringsvården. De flesta åldringar vill bo hemma eller på servicehem. Det förutsätter en god förebyggande vård. Det lyckas genom utökad öppenvård och hälsogranskning. Inom omsorgsgarantin borde åldersgränsen på 80 år för att få en individuell vårdplan sänkas.  
Vi vill att de flesta åldringarna skall ha möjlighet att få bo hemma eller på serviceboende.  

 
}        Löntagare och pensionärer bör beskattas jämlikt.
Som ett led i regeringens sysselsättningspolitik har inkomstskatterna sänkts för alla löntagare. Så att också låginkomsttagarna skulle få en stimulerande skattesänkning har man höjt de kommunala avdragen. Avdragen har lett till att löntagare har lägre skatteskalor än pensionärer i inkomstklassen mellan cirka 1500-3000 euro per månad[1].
Vi vill att kommande regeringsprogram innehåller beslut som leder till att löntagare och pensionärer kan beskattas lika.

 
}        Pensionärernas köpkraft får inte släpa efter.
Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som löntagarnas köpkraft. Var tionde pensionär lever endast på folkpension. Det är samtidigt den äldsta gruppen av våra pensionärer. Regeringen har redan höjt folkpensionen två gånger denna period, men höjningarna måste fortsätta.
Vi vill att nästa regering fortsätter att höja folkpensionens nivå.

 
}        Närståendevårdarna bör också få ekonomisk uppskattning.
En stor del av våra åldringar sköts hemma av sina anhöriga. Arbetet är ofta fysiskt tungt och tidskrävande. Endast tio procent av landets 300.000 närståendevårdare får ekonomiskt bidrag eller avlastning av kommunen.
Vi vill att de närståendevårdare som i praktiken arbetar heltid i hemmet skall komma i åtnjutande av kommunalt eller statligt stöd och avlastning.

 
}        Sjukförsäkringsersättningen för privat läkarvård bör höjas.
Fpa-ersättningen för privatläkararvode har i praktiken sjunkit till under 30 procent och motsvarar på intet sätt patientens faktiska kostnader. Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt till 60 procents ersättning men ersättningstabellerna har inte justerats på många år.
Utredningar visar att alla samhällsgrupper använder sig av privat läkarvård. Samtidigt finns också ett behov av att justera ersättningarna för medicinkostnader.
Vi vill att Fpa:s ersättningstabeller för privat läkarvård och medicininköp justeras.
  
}        Individen skall ha ökade valmöjligheter i vården.
Regeringen har genomfört flera goda reformer inom den offentliga vården. Vårdgarantin har förkortat operationsköerna och servicesedlarna har ökat valfriheten att välja mellan offentlig och privat vård. Det finns ändå behov att reformera vården och att öka valmöjligheterna speciellt inom hälsovården. Idag omfattar t.ex. servicesedlarna endast socialvården vilket gör att kommuninvånaren inte kan välja serviceproducent inom hälsovården.
Vi vill att servicesedlarna utvidgas till att omfatta hälsovården.
  
}        Eget politikprogram för de äldre.
Det behövs en bättre samordning mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Vi måste granska byggande och planering ur de äldres perspektiv och utgå från principen Design för alla, vilket innebär att vi i planeringen beaktar de äldres förmåga att ta sig fram. Ett tvärsektoriellt program
bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, förbättrar servicen och klarlägga patienters rättigheter som t.ex. rätten till vård på modersmålet.
Vi vill att nä
sta regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd.
 
}         Seniorerna behövs i politiken.
Det finns anmärkningsvärt få seniorer i politiken på nationell nivå i Finland. De politiska uppdragen är förtroendeuppdrag och det existerar inga övre åldersgränser som inom arbetslivet. Våra gemensamma angelägenheter angår oss alla.
Svenska riksdagsgruppen uppmanar pensionärerna att nominera egna pensionärskandidater och föreslå dem för sfp-kretsarnas nomineringsgrupper inför riksdagsvalet.

Ställningstagandet godkändes 27.4.2006

 

 

 

 

 

 

 


[1]Skattebetalarnas Centralförbund 20.12.2005.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00