Riksdagsgruppen presenterar seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

28.04.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har presenterat ett seniopolitiskt ställningstagande innehållande nio förslag och åtgärder.
Ställningstagandet skall fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna våren 2007.

 

Seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

 
Regeringen bör sätta större fokus på seniorpolitiken. De stora ekonomiska satsningarna på förbättrad sysselsättning bl.a. genom sänkta inkomstskatter har lett till att seniorerna har känt sig förbisedda. Sänkningen av inkomstskatterna för löntagare har lett till att pensionärernas inkomster och köpkraft inte utvecklas lika positivt som för löntagare.
Respekten för pensionärernas insats för landet bör synas i politiken. Svenska riksdagsgruppen för fram en rad åtgärdsförslag med vilka vi vill förbättra livssituationen för seniorerna. Ställningstagandet kommer att fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna.
}        Vård och service är viktigast.
Svenska riksdagsgruppen har alltid prioriterat vården. En högklassig vård gagnar alla, framför allt dem som har de minsta inkomsterna. För att vården skall fungera behövs en kunnig och motiverad personal. Därför måste vårdpersonalens arbete bli mer lockande både vad gäller arbetsförhållanden och löner.
 
}        Våra åldringar vill bo hemma.
Det måste finnas alternativ inom åldringsvården. De flesta åldringar vill bo hemma eller på servicehem. Det förutsätter en god förebyggande vård. Det lyckas genom utökad öppenvård och hälsogranskning. Inom omsorgsgarantin borde åldersgränsen på 80 år för att få en individuell vårdplan sänkas.  
Vi vill att de flesta åldringarna skall ha möjlighet att få bo hemma eller på serviceboende.  

 
}        Löntagare och pensionärer bör beskattas jämlikt.
Som ett led i regeringens sysselsättningspolitik har inkomstskatterna sänkts för alla löntagare. Så att också låginkomsttagarna skulle få en stimulerande skattesänkning har man höjt de kommunala avdragen. Avdragen har lett till att löntagare har lägre skatteskalor än pensionärer i inkomstklassen mellan cirka 1500-3000 euro per månad[1].
Vi vill att kommande regeringsprogram innehåller beslut som leder till att löntagare och pensionärer kan beskattas lika.

 
}        Pensionärernas köpkraft får inte släpa efter.
Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som löntagarnas köpkraft. Var tionde pensionär lever endast på folkpension. Det är samtidigt den äldsta gruppen av våra pensionärer. Regeringen har redan höjt folkpensionen två gånger denna period, men höjningarna måste fortsätta.
Vi vill att nästa regering fortsätter att höja folkpensionens nivå.

 
}        Närståendevårdarna bör också få ekonomisk uppskattning.
En stor del av våra åldringar sköts hemma av sina anhöriga. Arbetet är ofta fysiskt tungt och tidskrävande. Endast tio procent av landets 300.000 närståendevårdare får ekonomiskt bidrag eller avlastning av kommunen.
Vi vill att de närståendevårdare som i praktiken arbetar heltid i hemmet skall komma i åtnjutande av kommunalt eller statligt stöd och avlastning.

 
}        Sjukförsäkringsersättningen för privat läkarvård bör höjas.
Fpa-ersättningen för privatläkararvode har i praktiken sjunkit till under 30 procent och motsvarar på intet sätt patientens faktiska kostnader. Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt till 60 procents ersättning men ersättningstabellerna har inte justerats på många år.
Utredningar visar att alla samhällsgrupper använder sig av privat läkarvård. Samtidigt finns också ett behov av att justera ersättningarna för medicinkostnader.
Vi vill att Fpa:s ersättningstabeller för privat läkarvård och medicininköp justeras.
  
}        Individen skall ha ökade valmöjligheter i vården.
Regeringen har genomfört flera goda reformer inom den offentliga vården. Vårdgarantin har förkortat operationsköerna och servicesedlarna har ökat valfriheten att välja mellan offentlig och privat vård. Det finns ändå behov att reformera vården och att öka valmöjligheterna speciellt inom hälsovården. Idag omfattar t.ex. servicesedlarna endast socialvården vilket gör att kommuninvånaren inte kan välja serviceproducent inom hälsovården.
Vi vill att servicesedlarna utvidgas till att omfatta hälsovården.
  
}        Eget politikprogram för de äldre.
Det behövs en bättre samordning mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Vi måste granska byggande och planering ur de äldres perspektiv och utgå från principen Design för alla, vilket innebär att vi i planeringen beaktar de äldres förmåga att ta sig fram. Ett tvärsektoriellt program
bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, förbättrar servicen och klarlägga patienters rättigheter som t.ex. rätten till vård på modersmålet.
Vi vill att nä
sta regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd.
 
}         Seniorerna behövs i politiken.
Det finns anmärkningsvärt få seniorer i politiken på nationell nivå i Finland. De politiska uppdragen är förtroendeuppdrag och det existerar inga övre åldersgränser som inom arbetslivet. Våra gemensamma angelägenheter angår oss alla.
Svenska riksdagsgruppen uppmanar pensionärerna att nominera egna pensionärskandidater och föreslå dem för sfp-kretsarnas nomineringsgrupper inför riksdagsvalet.

Ställningstagandet godkändes 27.4.2006

 

 

 

 

 

 

 


[1]Skattebetalarnas Centralförbund 20.12.2005.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37