Riksdagens 100- årsjubileumssession

01.06.2006 kl. 00:00

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

 I början av 1900-talet stod vi inför den stora omdaningens tid. Världspolitiska händelser bidrog tidsmässigt till att möjligheter för en lantdagsreform uppstod. Finlands folk var berett på det som komma skulle. De breda sociala nätverken fanns sedan tidigare, och nu skedde en omfattande nyorganisering av nätverken. Den viktigaste händelsen år 1906 var beslutet om den nya lantdagsordningen. Samma år grundades även Svenska folkpartiet.

Leo Mechelins senat som tillträtt 1905 gick till historien för lantdagsreformen. Mechelin valde några år senare att sitta i den riksdagsgrupp jag idag representerar.

Som finländare är jag stolt över att Finland var så progressivt och fritänkande att man godkände världens modernaste vallag som gav fulla demokratiska rättigheter för alla 24 år fyllda män och kvinnor. I ett internationellt perspektiv är vi i Finland föregångare i jämställdhet. Vi är en god bit på väg, men ända fram har vi inte ännu nått.

Det är bra att Finland firar den jämställda och jämlika demokratins födelseår 1906. Finland utvecklades till en flerpartistat där även mindre grupper kunde få sin röst hörd. Jag är stolt över att processen fram till senatens historiska beslut den 6 december 1917 kanske rent av startade av att Svenska folkpartiet som första parti den 17 maj 1917 fattade beslut om att driva landets självständighet. Tack vare en stark nationalanda och etablerade demokratiska institutioner kunde vårt folk klara av också de svåra kriser som skulle följa efter att Finland blivit självständigt.

Det är bra att vi under denna festdag funderar på den kommande utvecklingen. Makten är ett märkligt väsen. Den minskar aldrig i omfattning, utan innehas alltid av någon. Makten är alltid tryggast bevarad i landets parlament, där maktutövningen ständigt kan beskådas och granskas.

En fungerade demokrati och en fungerande parlamentarism är ingen självklarhet. Den måste hela tiden befästas med medvetna beslut. En fungerande demokrati och rätten att ställa upp i val och själv välja den församling som fat-tar beslut om det som berör oss alla är oändligt viktigt. Ändå finns det trender i samhället som visar att alla inte idag känner sig manade att utnyttja de möjligheter och rättigheter vi har för att delta i det gemensamma.
Demokratin försvagas om det uppstår en brist på deltagande. Varje myndig, och därmed valbar, medborgare måste därför förstå det värdefulla i att få rösta och också kandidera i allmänna val.

 

Gruppordförande Christina Gestrin höll gruppanförandet 1.6.2006.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00