Budgetuttalande från riksdagsgruppens sommarmöte

16.08.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen är till stora delar nöjd med finansministeriets förslag till statsbudget för år 2007. Budgeten förverkligar flera krav som riksdagsgruppen fört fram under denna riksdagsperiod, konstaterar Svenska riksdagsgruppen på sitt årliga sommarmöte i Västnyland.

Dessutom är flera andra av Sfp:s frågor insatta i budgeten:
- färjetrafiken över Kvarken samt tågtrafiken till Hangö
- Finska notisbyrån får 150.000 i statligt stöd
familjeledighetsreformen genomförs
pappamånaden blir mer flexibel
- föräldradagpenningen höjs
- adoptivfamiljernas föräldrapenningsperiod förlängs
- inkomstskatten sänks med en knapp procent för en medelinkomsttagare
- regeringen ökar sitt stöd till kommunerna med cirka 470 miljoner euro.
Svenska riksdagsgruppen ser det som en arbetsseger att kampen om finansieringen för att bredda stamväg 51 i Kyrkslätt äntligen är över. Arbetet med att bredda stamvägen till motorväg kan inledas under 2007.

 

Satsningar på kompetens och kunnande

Även regeringens sista budget bör sikta på att upprätthålla konkurrenskraften. Den bör därför innehålla särskilda framtidssatsningar på att skapa nytt kunnande och kompetens hos hela befolkningen, i arbetslivet och i skolan.

Vi påminner om regeringens löfte att återinföra de resurser som sparas genom mindre årskullar och dessa skall användas till att utveckla skolan med nya inlärningsmetoder, läromedel och satsningar på språkprogram.

 

Svenska riksdagsgruppen föreslår att studerande skall få bostadstillägg året runt och inte bara för läsårets nio månader. Reformen skulle kosta cirka 12 miljoner euro. Det är uppenbart att studietakten varierar stort beroende på studieortens kostnadsnivå.

 

Bristen på behöriga barnträdgårdslärare är akut i södra Finland. Som en akut åtgärd föreslår riksdagsgruppen att man i samarbete mellan PF vid ÅA och Arcada inför en snabbutbildning för socionomer som vill bli pedagogie kandidater.

Satsningarna på forskning och utveckling får inte stagnera, utan bör ökas som ett stöd för kunnande, kompetens och konkurrenskraft.

För en fungerande arbetsmarknad och upprätthållande av den offentliga servicen behövs en större invandring. Det är därför nödvändigt att styra resurser på att höja integrationskompetensen både hos myndigheter och invandrare.

 

Flera moment behöver tilläggssatsningar

Svenska riksdagsgruppen anser att kommunerna bör använda de medel som staten ger i tilläggsfinansiering till att förbättra vården. Riksdagsgruppen upprepar sitt förslag om att förbättra närståendevårdarnas situation. Idag får endast 10 % av närståendevårdarna ekonomiskt stöd. Fler närståendevårdare måste få ekonomiskt stöd.
Veteranernas situation måste förbättras genom en ökad resurs för hemrehabilitering och årliga hälsogranskningar. Riksdagsgruppen föreslår en förhöjning av de lägsta folkpensionerna.

 

Riksdagsgruppen är oroad över att så många barn finns representerade bland den fattigaste gruppen i samhället. Riksdagsgruppen upprepar därför förslaget om att höja barnbidragets ensamförsörjartillägg och samtidigt koppla loss barnbidraget från övriga stöd.
Regeringen bör fortsätta att öronmärka budgetmedel för barnens psykvård.

 

Svenska riksdagsgruppen vill att nästa års budget innehåller anslag för en början till pälsdjursföretagarnas semester. Gruppen kräver också att jordbrukarna får en semesterdag till enligt skrivningen i regeringsprogrammet.
Anslagen för stödet för forskning och rådgivning inom jordbruket får inte sänkas från nuvarande nivå. Tillräckliga anslag för forskning och rådgivning är en förutsättning för utvecklandet av bioenergiproduktion inom jordbruket.
Svenska riksdagsgruppen anser att företagarnas socialskydd måste förbättras både gällande arbetslöshetsskydd och avbytare vid familjeledigheter.

 

Finsk sjöfarts finansiering är inte konkurrenskraftig inom EU. Därför bör regeringen fatta beslut om en lagändring som från 2007 möjliggör utökade reserveringar för nyanskaffningar i både passagerar- och fraktsektorn.

 

Riksdagsgruppen stöder kommunikationsministeriets förslag om större anslag för basvägnätet och de privata vägarna. En acceptabel standard på vägnätet kan inte upprätthållas utan höjda anslag.
Dessutom måste anslagen för förbindelsetrafiken i skärgården höjas eftersom de ökade bränslekostnaderna hotar verksamheten i både Finska viken och Skärgårdshavet.
Samtidigt behövs mer medel för tågbanenätet. Speciellt brådskar det att få igång elektrifieringen av sträckan Seinäjoki-Vasa.

 

Trots att Finlands biståndsanslag höjs med 75 miljoner euro förblir andelen 0,43 % av BNI. Regeringen och Finland har internationellt förbundit sig till att höja andelen till 0,7 % under detta årtionde. Svenska riksdagsgruppen vill se en större höjning av biståndet i nästa års budget för att trygga det långsiktiga målet. Vi föreslår att biståndet kopplas loss från rambudgeten.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finland aktivt bör medverka till att hitta nya finansieringsformer för att höja biståndet.

 

Vi är oroade över bristerna i nödcentralernas verksamhet och förutsätter att inrikesministeriet ser till att de kan funktionera och har tillräcklig personal. Regeringen måste också se till att fängelserna de får resurser som lagstiftningen förutsätter.

 

Sveriges televisions sebarhet i hela Svenskfinland måste tryggas då SVT:s analoga sändningar slocknar hösten 2007. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen fattar ett principbeslut om att det traditionella grannlands TV-tittandet skall tryggas.


Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00