Pressmeddelande

Budgetuttalande från riksdagsgruppens sommarmöte

16.08.2006 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen är till stora delar nöjd med finansministeriets förslag till statsbudget för år 2007. Budgeten förverkligar flera krav som riksdagsgruppen fört fram under denna riksdagsperiod, konstaterar Svenska riksdagsgruppen på sitt årliga sommarmöte i Västnyland.

Dessutom är flera andra av Sfp:s frågor insatta i budgeten:
- färjetrafiken över Kvarken samt tågtrafiken till Hangö
- Finska notisbyrån får 150.000 i statligt stöd
familjeledighetsreformen genomförs
pappamånaden blir mer flexibel
- föräldradagpenningen höjs
- adoptivfamiljernas föräldrapenningsperiod förlängs
- inkomstskatten sänks med en knapp procent för en medelinkomsttagare
- regeringen ökar sitt stöd till kommunerna med cirka 470 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen ser det som en arbetsseger att kampen om finansieringen för att bredda stamväg 51 i Kyrkslätt äntligen är över. Arbetet med att bredda stamvägen till motorväg kan inledas under 2007.

Satsningar på kompetens och kunnande

Även regeringens sista budget bör sikta på att upprätthålla konkurrenskraften. Den bör därför innehålla särskilda framtidssatsningar på att skapa nytt kunnande och kompetens hos hela befolkningen, i arbetslivet och i skolan.

Vi påminner om regeringens löfte att återinföra de resurser som sparas genom mindre årskullar och dessa skall användas till att utveckla skolan med nya inlärningsmetoder, läromedel och satsningar på språkprogram.

Svenska riksdagsgruppen föreslår att studerande skall få bostadstillägg året runt och inte bara för läsårets nio månader. Reformen skulle kosta cirka 12 miljoner euro. Det är uppenbart att studietakten varierar stort beroende på studieortens kostnadsnivå.

Bristen på behöriga barnträdgårdslärare är akut i södra Finland. Som en akut åtgärd föreslår riksdagsgruppen att man i samarbete mellan PF vid ÅA och Arcada inför en snabbutbildning för socionomer som vill bli pedagogie kandidater.

Satsningarna på forskning och utveckling får inte stagnera, utan bör ökas som ett stöd för kunnande, kompetens och konkurrenskraft.

För en fungerande arbetsmarknad och upprätthållande av den offentliga servicen behövs en större invandring. Det är därför nödvändigt att styra resurser på att höja integrationskompetensen både hos myndigheter och invandrare.

Flera moment behöver tilläggssatsningar

Svenska riksdagsgruppen anser att kommunerna bör använda de medel som staten ger i tilläggsfinansiering till att förbättra vården. Riksdagsgruppen upprepar sitt förslag om att förbättra närståendevårdarnas situation. Idag får endast 10 % av närståendevårdarna ekonomiskt stöd. Fler närståendevårdare måste få ekonomiskt stöd.
Veteranernas situation måste förbättras genom en ökad resurs för hemrehabilitering och årliga hälsogranskningar. Riksdagsgruppen föreslår en förhöjning av de lägsta folkpensionerna.

Riksdagsgruppen är oroad över att så många barn finns representerade bland den fattigaste gruppen i samhället. Riksdagsgruppen upprepar därför förslaget om att höja barnbidragets ensamförsörjartillägg och samtidigt koppla loss barnbidraget från övriga stöd.
Regeringen bör fortsätta att öronmärka budgetmedel för barnens psykvård.

Svenska riksdagsgruppen vill att nästa års budget innehåller anslag för en början till pälsdjursföretagarnas semester. Gruppen kräver också att jordbrukarna får en semesterdag till enligt skrivningen i regeringsprogrammet.
Anslagen för stödet för forskning och rådgivning inom jordbruket får inte sänkas från nuvarande nivå. Tillräckliga anslag för forskning och rådgivning är en förutsättning för utvecklandet av bioenergiproduktion inom jordbruket.
Svenska riksdagsgruppen anser att företagarnas socialskydd måste förbättras både gällande arbetslöshetsskydd och avbytare vid familjeledigheter.

Finsk sjöfarts finansiering är inte konkurrenskraftig inom EU. Därför bör regeringen fatta beslut om en lagändring som från 2007 möjliggör utökade reserveringar för nyanskaffningar i både passagerar- och fraktsektorn.

Riksdagsgruppen stöder kommunikationsministeriets förslag om större anslag för basvägnätet och de privata vägarna. En acceptabel standard på vägnätet kan inte upprätthållas utan höjda anslag.
Dessutom måste anslagen för förbindelsetrafiken i skärgården höjas eftersom de ökade bränslekostnaderna hotar verksamheten i både Finska viken och Skärgårdshavet.
Samtidigt behövs mer medel för tågbanenätet. Speciellt brådskar det att få igång elektrifieringen av sträckan Seinäjoki-Vasa.

Trots att Finlands biståndsanslag höjs med 75 miljoner euro förblir andelen 0,43 % av BNI. Regeringen och Finland har internationellt förbundit sig till att höja andelen till 0,7 % under detta årtionde. Svenska riksdagsgruppen vill se en större höjning av biståndet i nästa års budget för att trygga det långsiktiga målet. Vi föreslår att biståndet kopplas loss från rambudgeten.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finland aktivt bör medverka till att hitta nya finansieringsformer för att höja biståndet.

Vi är oroade över bristerna i nödcentralernas verksamhet och förutsätter att inrikesministeriet ser till att de kan funktionera och har tillräcklig personal. Regeringen måste också se till att fängelserna de får resurser som lagstiftningen förutsätter.

Sveriges televisions sebarhet i hela Svenskfinland måste tryggas då SVT:s analoga sändningar slocknar hösten 2007. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen fattar ett principbeslut om att det traditionella grannlands TV-tittandet skall tryggas.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15