Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2007

22.09.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 45 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2007. Äskandena är fördelade mellan alla åldergrupper; barnfamiljer, studerande, yrkesarbetande och pensionärer. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

SOCIALA SATSNINGAR

Pehr Löv vill trygga psykiatriska tjänster för barn och ungdomar med 8 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har fått igenom denna budgetmotion i riksdagen de senaste fyra åren.
Ytterligare vill Löv satsa 2 miljoner euro till på hälsofrämjande verksamhet inom vården samt tryggad regelbunden rehabilitering av alla veteraner samt möjliggöra för andra ledsagare än äkta makar att delta i rehabiliteringen tillsammans med veteraner. Denna satsning skulle kräva 4 miljoner i extra anslag.

Studenternas hälsovård riskerar nedskärningar om inte riksdagen griper in. Därför äskar Mikaela Nylander om 260.000 euro till Studenternas hälsovårdsstiftelse så att de kan täcka de ökande hyreskostnaderna.

Eva Biaudet vill höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 15 euro, vilket skulle kosta 28 miljoner euro. Forskning visar att risken för utslagning är störst bland ensamförsörjarfamiljer.
Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscenter med 1,5 miljoner euro.

Christina Gestrin förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.
Gestrin vill också rädda den finlandssvenska missbrukarkliniken Tolvishemmet genom ett statsstöd på 100.000 euro.

UTBILDNING OCH KULTUR

Mikaela Nylander vill att studiestödets bostadstillägg skall kunna betalas ut även under sommarmånaderna. Förbättringen kräver 12 miljoner euro.
Hon vill också se ökade studieplatser inom yrkesutbildningen i Östra Nyland. Bristen på yrkesutbildad personal är stor i Östra Nyland och bör därför stödas med 0,5 miljoner i extra anslag.

Astrid Thors vill öka stödet för utvecklandet av svenskspråkiga elektroniska läromedel med 0,4 miljoner euro. Därtill inlämnar hon en budgetmotion om det finlandssvenska taltidningsprojektet.
Svenska Finlands Folkting borde få sitt statsstöd ökat med 50.000 euro för att undvika inskränkningar i verksamheten.
Thors vill också korrigera nedskärningen i budgeten av vänskapsföreningarnas kulturella samarbete. Speciellt Pohjola-Nordens statsstöd bör hållas på samma nivå som i år. Dessutom vill hon öka stödet för av kulturtidskrifter.

Christina Gestrin vill satsa 100.000 euro för att öka antalet svenskspråkiga barnträdgårdslärare. Speciellt huvudstadsregionen har en stor brist på behörig personal, och för att situationen skall förbättras krävs specifika satsningar på regionen.

Eva Biaudet äskar också om 0,4 miljoner euro för att rädda Institutet för Ryssland och Östeuropa samt att biståndsanslaget höjs med 30 miljoner euro.

Pehr Löv har inlämnat in en budgetmotion i vilken han föreslår 300.000 euro i statstöd för registrerade religionssamfund. Stödet skulle utbetalas till samfund som har aktiv verksamhet och fler än hundra medlemmar.

Nils-Anders Granvik föreslår att Havets Hus, kunskapscentret och havsmuséet i Korsholm skall få 400.000 euro i planeringsbidrag.


SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSMARKNAD

Nils-Anders Granvik föreslår utökad semester för lantbruksföretagare från dagens 24 dagar per år till 25 dagar. Satsningen skulle kosta 4 miljoner euro.
Granvik vill också att pälsdjursuppfödarna skall få tillgång till motsvarande avbytarsystem som lantbrukarna. För utvecklandet av pälsdjursfarmarnas avbytarsystem vill Granvik införa 0,9 miljoner euro.
För att växthusnäringen skall vara konkurrenskraftig, krävs det en aktiv satsning på försök, forskning och expertkunskap. Granvik föreslår att forskningsanslagen på 150.000 euro skulle kanaliseras via Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes.

Roger Jansson vill rätta till de fel som insmugit sig i skattestödet till passagerarfartygen. Trots att återbäringen av arbetstagarnas lönebikostnader skall uppgå till 94,4 % har de i praktiken varierat mellan 65 och 82 procent. Jansson efterlyser att återbäringen skall utbetalas till överenskommen nivå retroaktivt från 1.7. 2005.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund med 50.000 euro för att trygga förbundets verksamhet.

För många forskare och stipendiater är socialskyddet helt oskött och i händelse av sjukdom eller olycksfall kan de hamna i en svår situation. Därför föreslår Astrid Thors att riksdagen anslår 0,8 miljoner euro för sjukförsäkringskostnader för stipendietagare.

Eva Biaudet föreslår att hushållsavdraget utvidgas så att föräldrar kan köpa t.ex. barnvårdstjänster åt sina vuxna barn. Det utökade avdraget beräknas kosta 5 miljoner euro i minskade skatteintäkter. Idag kan endast barn köpa tjänster åt sina ålderstigna föräldrar.


MILJÖ- OCH KULTURLANDSKAP

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Lappträsket i Östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Christina Gestrin föreslår i två budgetmotioner att anslagen för kommunernas saneringar av förorenade markområden får 2,9 miljoner euro samt att anslagen för centralavloppssystem höjs med 4,2 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har i flera budgetbehandlingar lyckats korrigera dessa sänkningar.
Gestrin vill slopa accisen på biobränsle som produceras för eget eller lokalt bruk. Skatteförlusten skulle uppgå till 1 miljon euro.

Astrid Thors anser att staten bör vara beredd på att delta i reparationskostnaderna med 1 miljon euro för Borgå domkyrka. Reparationerna brådskar eftersom de nationella 200-års festligheterna av lantdagen 1809 kommer att firas i domkyrkan.
Astrid Thors vill även budgetera 0,4 miljoner för iståndsättningen av byggnader på bruksområdet i Strömfors för att kunna bevara den kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljön.


VÄGSATSNINGAR

Nils-Anders Granvik föreslår att anslagen för det allmänna basvägnätet höjs med 20 miljoner euro. Detta är nödvändigt för att hålla basvägnätet i skick i hela landet.

Pehr Löv föreslår i sin budgetmotion att underhållet och förbättringar av enskilda vägar skall tryggas med 4 miljoner euro i extra anslag.

Österbotten:
Pehr Löv och Astrid Thors äskar om medel för planering av omkörsfiler samt mitträcken på riksväg 8 mellan Vassor-Kärklax och Oravais.
Nils-Anders Granvik efterlyser finansiering för att förbättra trafiksäkerheten i form av en lätt trafikled längs med Flygfältsvägen i Kronoby samt en ny vägsträckning och lätt trafikled i Terjärv centrum. Dessutom vill Granvik få till stånd grundförbättringar på landsvägarna mellan Lassfolk och Markby, mellan Finnabba och Åvist samt mellan Lillby och Terjärv.

Nyland:
Astrid Thors vill förbättra trafiksäkerheten med mitträcken och omkörningsfiler på stamväg 51 väster om Kyrkslätt.
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg och utbyggandet av vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik. För att trygga förbindelsetrafiken i Borgå skärgård föreslår Nylander att riksdagen tillskjuter 1,6 miljoner.

 

Pressmeddelande fredag 22.9.2006 kl. 12.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00