Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2007

22.09.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 45 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2007. Äskandena är fördelade mellan alla åldergrupper; barnfamiljer, studerande, yrkesarbetande och pensionärer. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

SOCIALA SATSNINGAR

Pehr Löv vill trygga psykiatriska tjänster för barn och ungdomar med 8 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har fått igenom denna budgetmotion i riksdagen de senaste fyra åren.
Ytterligare vill Löv satsa 2 miljoner euro till på hälsofrämjande verksamhet inom vården samt tryggad regelbunden rehabilitering av alla veteraner samt möjliggöra för andra ledsagare än äkta makar att delta i rehabiliteringen tillsammans med veteraner. Denna satsning skulle kräva 4 miljoner i extra anslag.

Studenternas hälsovård riskerar nedskärningar om inte riksdagen griper in. Därför äskar Mikaela Nylander om 260.000 euro till Studenternas hälsovårdsstiftelse så att de kan täcka de ökande hyreskostnaderna.

Eva Biaudet vill höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 15 euro, vilket skulle kosta 28 miljoner euro. Forskning visar att risken för utslagning är störst bland ensamförsörjarfamiljer.
Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscenter med 1,5 miljoner euro.

Christina Gestrin förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.
Gestrin vill också rädda den finlandssvenska missbrukarkliniken Tolvishemmet genom ett statsstöd på 100.000 euro.

UTBILDNING OCH KULTUR

Mikaela Nylander vill att studiestödets bostadstillägg skall kunna betalas ut även under sommarmånaderna. Förbättringen kräver 12 miljoner euro.
Hon vill också se ökade studieplatser inom yrkesutbildningen i Östra Nyland. Bristen på yrkesutbildad personal är stor i Östra Nyland och bör därför stödas med 0,5 miljoner i extra anslag.

Astrid Thors vill öka stödet för utvecklandet av svenskspråkiga elektroniska läromedel med 0,4 miljoner euro. Därtill inlämnar hon en budgetmotion om det finlandssvenska taltidningsprojektet.
Svenska Finlands Folkting borde få sitt statsstöd ökat med 50.000 euro för att undvika inskränkningar i verksamheten.
Thors vill också korrigera nedskärningen i budgeten av vänskapsföreningarnas kulturella samarbete. Speciellt Pohjola-Nordens statsstöd bör hållas på samma nivå som i år. Dessutom vill hon öka stödet för av kulturtidskrifter.

Christina Gestrin vill satsa 100.000 euro för att öka antalet svenskspråkiga barnträdgårdslärare. Speciellt huvudstadsregionen har en stor brist på behörig personal, och för att situationen skall förbättras krävs specifika satsningar på regionen.

Eva Biaudet äskar också om 0,4 miljoner euro för att rädda Institutet för Ryssland och Östeuropa samt att biståndsanslaget höjs med 30 miljoner euro.

Pehr Löv har inlämnat in en budgetmotion i vilken han föreslår 300.000 euro i statstöd för registrerade religionssamfund. Stödet skulle utbetalas till samfund som har aktiv verksamhet och fler än hundra medlemmar.

Nils-Anders Granvik föreslår att Havets Hus, kunskapscentret och havsmuséet i Korsholm skall få 400.000 euro i planeringsbidrag.


SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSMARKNAD

Nils-Anders Granvik föreslår utökad semester för lantbruksföretagare från dagens 24 dagar per år till 25 dagar. Satsningen skulle kosta 4 miljoner euro.
Granvik vill också att pälsdjursuppfödarna skall få tillgång till motsvarande avbytarsystem som lantbrukarna. För utvecklandet av pälsdjursfarmarnas avbytarsystem vill Granvik införa 0,9 miljoner euro.
För att växthusnäringen skall vara konkurrenskraftig, krävs det en aktiv satsning på försök, forskning och expertkunskap. Granvik föreslår att forskningsanslagen på 150.000 euro skulle kanaliseras via Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes.

Roger Jansson vill rätta till de fel som insmugit sig i skattestödet till passagerarfartygen. Trots att återbäringen av arbetstagarnas lönebikostnader skall uppgå till 94,4 % har de i praktiken varierat mellan 65 och 82 procent. Jansson efterlyser att återbäringen skall utbetalas till överenskommen nivå retroaktivt från 1.7. 2005.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund med 50.000 euro för att trygga förbundets verksamhet.

För många forskare och stipendiater är socialskyddet helt oskött och i händelse av sjukdom eller olycksfall kan de hamna i en svår situation. Därför föreslår Astrid Thors att riksdagen anslår 0,8 miljoner euro för sjukförsäkringskostnader för stipendietagare.

Eva Biaudet föreslår att hushållsavdraget utvidgas så att föräldrar kan köpa t.ex. barnvårdstjänster åt sina vuxna barn. Det utökade avdraget beräknas kosta 5 miljoner euro i minskade skatteintäkter. Idag kan endast barn köpa tjänster åt sina ålderstigna föräldrar.


MILJÖ- OCH KULTURLANDSKAP

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Lappträsket i Östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Christina Gestrin föreslår i två budgetmotioner att anslagen för kommunernas saneringar av förorenade markområden får 2,9 miljoner euro samt att anslagen för centralavloppssystem höjs med 4,2 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har i flera budgetbehandlingar lyckats korrigera dessa sänkningar.
Gestrin vill slopa accisen på biobränsle som produceras för eget eller lokalt bruk. Skatteförlusten skulle uppgå till 1 miljon euro.

Astrid Thors anser att staten bör vara beredd på att delta i reparationskostnaderna med 1 miljon euro för Borgå domkyrka. Reparationerna brådskar eftersom de nationella 200-års festligheterna av lantdagen 1809 kommer att firas i domkyrkan.
Astrid Thors vill även budgetera 0,4 miljoner för iståndsättningen av byggnader på bruksområdet i Strömfors för att kunna bevara den kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljön.


VÄGSATSNINGAR

Nils-Anders Granvik föreslår att anslagen för det allmänna basvägnätet höjs med 20 miljoner euro. Detta är nödvändigt för att hålla basvägnätet i skick i hela landet.

Pehr Löv föreslår i sin budgetmotion att underhållet och förbättringar av enskilda vägar skall tryggas med 4 miljoner euro i extra anslag.

Österbotten:
Pehr Löv och Astrid Thors äskar om medel för planering av omkörsfiler samt mitträcken på riksväg 8 mellan Vassor-Kärklax och Oravais.
Nils-Anders Granvik efterlyser finansiering för att förbättra trafiksäkerheten i form av en lätt trafikled längs med Flygfältsvägen i Kronoby samt en ny vägsträckning och lätt trafikled i Terjärv centrum. Dessutom vill Granvik få till stånd grundförbättringar på landsvägarna mellan Lassfolk och Markby, mellan Finnabba och Åvist samt mellan Lillby och Terjärv.

Nyland:
Astrid Thors vill förbättra trafiksäkerheten med mitträcken och omkörningsfiler på stamväg 51 väster om Kyrkslätt.
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg och utbyggandet av vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik. För att trygga förbindelsetrafiken i Borgå skärgård föreslår Nylander att riksdagen tillskjuter 1,6 miljoner.

 

Pressmeddelande fredag 22.9.2006 kl. 12.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00