Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2007

22.09.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 45 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2007. Äskandena är fördelade mellan alla åldergrupper; barnfamiljer, studerande, yrkesarbetande och pensionärer. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

SOCIALA SATSNINGAR

Pehr Löv vill trygga psykiatriska tjänster för barn och ungdomar med 8 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har fått igenom denna budgetmotion i riksdagen de senaste fyra åren.
Ytterligare vill Löv satsa 2 miljoner euro till på hälsofrämjande verksamhet inom vården samt tryggad regelbunden rehabilitering av alla veteraner samt möjliggöra för andra ledsagare än äkta makar att delta i rehabiliteringen tillsammans med veteraner. Denna satsning skulle kräva 4 miljoner i extra anslag.

Studenternas hälsovård riskerar nedskärningar om inte riksdagen griper in. Därför äskar Mikaela Nylander om 260.000 euro till Studenternas hälsovårdsstiftelse så att de kan täcka de ökande hyreskostnaderna.

Eva Biaudet vill höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 15 euro, vilket skulle kosta 28 miljoner euro. Forskning visar att risken för utslagning är störst bland ensamförsörjarfamiljer.
Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscenter med 1,5 miljoner euro.

Christina Gestrin förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.
Gestrin vill också rädda den finlandssvenska missbrukarkliniken Tolvishemmet genom ett statsstöd på 100.000 euro.

UTBILDNING OCH KULTUR

Mikaela Nylander vill att studiestödets bostadstillägg skall kunna betalas ut även under sommarmånaderna. Förbättringen kräver 12 miljoner euro.
Hon vill också se ökade studieplatser inom yrkesutbildningen i Östra Nyland. Bristen på yrkesutbildad personal är stor i Östra Nyland och bör därför stödas med 0,5 miljoner i extra anslag.

Astrid Thors vill öka stödet för utvecklandet av svenskspråkiga elektroniska läromedel med 0,4 miljoner euro. Därtill inlämnar hon en budgetmotion om det finlandssvenska taltidningsprojektet.
Svenska Finlands Folkting borde få sitt statsstöd ökat med 50.000 euro för att undvika inskränkningar i verksamheten.
Thors vill också korrigera nedskärningen i budgeten av vänskapsföreningarnas kulturella samarbete. Speciellt Pohjola-Nordens statsstöd bör hållas på samma nivå som i år. Dessutom vill hon öka stödet för av kulturtidskrifter.

Christina Gestrin vill satsa 100.000 euro för att öka antalet svenskspråkiga barnträdgårdslärare. Speciellt huvudstadsregionen har en stor brist på behörig personal, och för att situationen skall förbättras krävs specifika satsningar på regionen.

Eva Biaudet äskar också om 0,4 miljoner euro för att rädda Institutet för Ryssland och Östeuropa samt att biståndsanslaget höjs med 30 miljoner euro.

Pehr Löv har inlämnat in en budgetmotion i vilken han föreslår 300.000 euro i statstöd för registrerade religionssamfund. Stödet skulle utbetalas till samfund som har aktiv verksamhet och fler än hundra medlemmar.

Nils-Anders Granvik föreslår att Havets Hus, kunskapscentret och havsmuséet i Korsholm skall få 400.000 euro i planeringsbidrag.


SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSMARKNAD

Nils-Anders Granvik föreslår utökad semester för lantbruksföretagare från dagens 24 dagar per år till 25 dagar. Satsningen skulle kosta 4 miljoner euro.
Granvik vill också att pälsdjursuppfödarna skall få tillgång till motsvarande avbytarsystem som lantbrukarna. För utvecklandet av pälsdjursfarmarnas avbytarsystem vill Granvik införa 0,9 miljoner euro.
För att växthusnäringen skall vara konkurrenskraftig, krävs det en aktiv satsning på försök, forskning och expertkunskap. Granvik föreslår att forskningsanslagen på 150.000 euro skulle kanaliseras via Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes.

Roger Jansson vill rätta till de fel som insmugit sig i skattestödet till passagerarfartygen. Trots att återbäringen av arbetstagarnas lönebikostnader skall uppgå till 94,4 % har de i praktiken varierat mellan 65 och 82 procent. Jansson efterlyser att återbäringen skall utbetalas till överenskommen nivå retroaktivt från 1.7. 2005.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund med 50.000 euro för att trygga förbundets verksamhet.

För många forskare och stipendiater är socialskyddet helt oskött och i händelse av sjukdom eller olycksfall kan de hamna i en svår situation. Därför föreslår Astrid Thors att riksdagen anslår 0,8 miljoner euro för sjukförsäkringskostnader för stipendietagare.

Eva Biaudet föreslår att hushållsavdraget utvidgas så att föräldrar kan köpa t.ex. barnvårdstjänster åt sina vuxna barn. Det utökade avdraget beräknas kosta 5 miljoner euro i minskade skatteintäkter. Idag kan endast barn köpa tjänster åt sina ålderstigna föräldrar.


MILJÖ- OCH KULTURLANDSKAP

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Lappträsket i Östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Christina Gestrin föreslår i två budgetmotioner att anslagen för kommunernas saneringar av förorenade markområden får 2,9 miljoner euro samt att anslagen för centralavloppssystem höjs med 4,2 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har i flera budgetbehandlingar lyckats korrigera dessa sänkningar.
Gestrin vill slopa accisen på biobränsle som produceras för eget eller lokalt bruk. Skatteförlusten skulle uppgå till 1 miljon euro.

Astrid Thors anser att staten bör vara beredd på att delta i reparationskostnaderna med 1 miljon euro för Borgå domkyrka. Reparationerna brådskar eftersom de nationella 200-års festligheterna av lantdagen 1809 kommer att firas i domkyrkan.
Astrid Thors vill även budgetera 0,4 miljoner för iståndsättningen av byggnader på bruksområdet i Strömfors för att kunna bevara den kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljön.


VÄGSATSNINGAR

Nils-Anders Granvik föreslår att anslagen för det allmänna basvägnätet höjs med 20 miljoner euro. Detta är nödvändigt för att hålla basvägnätet i skick i hela landet.

Pehr Löv föreslår i sin budgetmotion att underhållet och förbättringar av enskilda vägar skall tryggas med 4 miljoner euro i extra anslag.

Österbotten:
Pehr Löv och Astrid Thors äskar om medel för planering av omkörsfiler samt mitträcken på riksväg 8 mellan Vassor-Kärklax och Oravais.
Nils-Anders Granvik efterlyser finansiering för att förbättra trafiksäkerheten i form av en lätt trafikled längs med Flygfältsvägen i Kronoby samt en ny vägsträckning och lätt trafikled i Terjärv centrum. Dessutom vill Granvik få till stånd grundförbättringar på landsvägarna mellan Lassfolk och Markby, mellan Finnabba och Åvist samt mellan Lillby och Terjärv.

Nyland:
Astrid Thors vill förbättra trafiksäkerheten med mitträcken och omkörningsfiler på stamväg 51 väster om Kyrkslätt.
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg och utbyggandet av vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik. För att trygga förbindelsetrafiken i Borgå skärgård föreslår Nylander att riksdagen tillskjuter 1,6 miljoner.

 

Pressmeddelande fredag 22.9.2006 kl. 12.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30