Pressmeddelande

Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2007

22.09.2006 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 45 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2007. Äskandena är fördelade mellan alla åldergrupper; barnfamiljer, studerande, yrkesarbetande och pensionärer. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

SOCIALA SATSNINGAR

Pehr Löv vill trygga psykiatriska tjänster för barn och ungdomar med 8 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har fått igenom denna budgetmotion i riksdagen de senaste fyra åren.
Ytterligare vill Löv satsa 2 miljoner euro till på hälsofrämjande verksamhet inom vården samt tryggad regelbunden rehabilitering av alla veteraner samt möjliggöra för andra ledsagare än äkta makar att delta i rehabiliteringen tillsammans med veteraner. Denna satsning skulle kräva 4 miljoner i extra anslag.

Studenternas hälsovård riskerar nedskärningar om inte riksdagen griper in. Därför äskar Mikaela Nylander om 260.000 euro till Studenternas hälsovårdsstiftelse så att de kan täcka de ökande hyreskostnaderna.

Eva Biaudet vill höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 15 euro, vilket skulle kosta 28 miljoner euro. Forskning visar att risken för utslagning är störst bland ensamförsörjarfamiljer.
Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscenter med 1,5 miljoner euro.

Christina Gestrin förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.
Gestrin vill också rädda den finlandssvenska missbrukarkliniken Tolvishemmet genom ett statsstöd på 100.000 euro.

UTBILDNING OCH KULTUR

Mikaela Nylander vill att studiestödets bostadstillägg skall kunna betalas ut även under sommarmånaderna. Förbättringen kräver 12 miljoner euro.
Hon vill också se ökade studieplatser inom yrkesutbildningen i Östra Nyland. Bristen på yrkesutbildad personal är stor i Östra Nyland och bör därför stödas med 0,5 miljoner i extra anslag.

Astrid Thors vill öka stödet för utvecklandet av svenskspråkiga elektroniska läromedel med 0,4 miljoner euro. Därtill inlämnar hon en budgetmotion om det finlandssvenska taltidningsprojektet.
Svenska Finlands Folkting borde få sitt statsstöd ökat med 50.000 euro för att undvika inskränkningar i verksamheten.
Thors vill också korrigera nedskärningen i budgeten av vänskapsföreningarnas kulturella samarbete. Speciellt Pohjola-Nordens statsstöd bör hållas på samma nivå som i år. Dessutom vill hon öka stödet för av kulturtidskrifter.

Christina Gestrin vill satsa 100.000 euro för att öka antalet svenskspråkiga barnträdgårdslärare. Speciellt huvudstadsregionen har en stor brist på behörig personal, och för att situationen skall förbättras krävs specifika satsningar på regionen.

Eva Biaudet äskar också om 0,4 miljoner euro för att rädda Institutet för Ryssland och Östeuropa samt att biståndsanslaget höjs med 30 miljoner euro.

Pehr Löv har inlämnat in en budgetmotion i vilken han föreslår 300.000 euro i statstöd för registrerade religionssamfund. Stödet skulle utbetalas till samfund som har aktiv verksamhet och fler än hundra medlemmar.

Nils-Anders Granvik föreslår att Havets Hus, kunskapscentret och havsmuséet i Korsholm skall få 400.000 euro i planeringsbidrag.

SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSMARKNAD

Nils-Anders Granvik föreslår utökad semester för lantbruksföretagare från dagens 24 dagar per år till 25 dagar. Satsningen skulle kosta 4 miljoner euro.
Granvik vill också att pälsdjursuppfödarna skall få tillgång till motsvarande avbytarsystem som lantbrukarna. För utvecklandet av pälsdjursfarmarnas avbytarsystem vill Granvik införa 0,9 miljoner euro.
För att växthusnäringen skall vara konkurrenskraftig, krävs det en aktiv satsning på försök, forskning och expertkunskap. Granvik föreslår att forskningsanslagen på 150.000 euro skulle kanaliseras via Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes.

Roger Jansson vill rätta till de fel som insmugit sig i skattestödet till passagerarfartygen. Trots att återbäringen av arbetstagarnas lönebikostnader skall uppgå till 94,4 % har de i praktiken varierat mellan 65 och 82 procent. Jansson efterlyser att återbäringen skall utbetalas till överenskommen nivå retroaktivt från 1.7. 2005.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund med 50.000 euro för att trygga förbundets verksamhet.

För många forskare och stipendiater är socialskyddet helt oskött och i händelse av sjukdom eller olycksfall kan de hamna i en svår situation. Därför föreslår Astrid Thors att riksdagen anslår 0,8 miljoner euro för sjukförsäkringskostnader för stipendietagare.

Eva Biaudet föreslår att hushållsavdraget utvidgas så att föräldrar kan köpa t.ex. barnvårdstjänster åt sina vuxna barn. Det utökade avdraget beräknas kosta 5 miljoner euro i minskade skatteintäkter. Idag kan endast barn köpa tjänster åt sina ålderstigna föräldrar.

MILJÖ- OCH KULTURLANDSKAP

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Lappträsket i Östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Christina Gestrin föreslår i två budgetmotioner att anslagen för kommunernas saneringar av förorenade markområden får 2,9 miljoner euro samt att anslagen för centralavloppssystem höjs med 4,2 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har i flera budgetbehandlingar lyckats korrigera dessa sänkningar.
Gestrin vill slopa accisen på biobränsle som produceras för eget eller lokalt bruk. Skatteförlusten skulle uppgå till 1 miljon euro.

Astrid Thors anser att staten bör vara beredd på att delta i reparationskostnaderna med 1 miljon euro för Borgå domkyrka. Reparationerna brådskar eftersom de nationella 200-års festligheterna av lantdagen 1809 kommer att firas i domkyrkan.
Astrid Thors vill även budgetera 0,4 miljoner för iståndsättningen av byggnader på bruksområdet i Strömfors för att kunna bevara den kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljön.

VÄGSATSNINGAR

Nils-Anders Granvik föreslår att anslagen för det allmänna basvägnätet höjs med 20 miljoner euro. Detta är nödvändigt för att hålla basvägnätet i skick i hela landet.

Pehr Löv föreslår i sin budgetmotion att underhållet och förbättringar av enskilda vägar skall tryggas med 4 miljoner euro i extra anslag.

Österbotten:
Pehr Löv och Astrid Thors äskar om medel för planering av omkörsfiler samt mitträcken på riksväg 8 mellan Vassor-Kärklax och Oravais.
Nils-Anders Granvik efterlyser finansiering för att förbättra trafiksäkerheten i form av en lätt trafikled längs med Flygfältsvägen i Kronoby samt en ny vägsträckning och lätt trafikled i Terjärv centrum. Dessutom vill Granvik få till stånd grundförbättringar på landsvägarna mellan Lassfolk och Markby, mellan Finnabba och Åvist samt mellan Lillby och Terjärv.

Nyland:
Astrid Thors vill förbättra trafiksäkerheten med mitträcken och omkörningsfiler på stamväg 51 väster om Kyrkslätt.
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg och utbyggandet av vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik. För att trygga förbindelsetrafiken i Borgå skärgård föreslår Nylander att riksdagen tillskjuter 1,6 miljoner.

Pressmeddelande fredag 22.9.2006 kl. 12.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15