Riksdagsgruppen presenterade invandringspolitiskt ställningstagande

24.10.2006 kl. 00:00
Regeringen invandringspolitiska program innehåller flera goda reformer men det saknar den klart positiva syn på invandring som nu behövs. Samtidigt har flera av regeringens beslut gått i motsatt anda. Svenska riksdagsgruppen ger därför ett invandringspolitiskt ställningstagande för att markera vår positiva inställning till
invandring.

» Finland behöver utländsk arbetskraft.
Den finländska arbetsmarknaden kommer att förnyas inom loppet av några år. Arbetskraftsbristen måste kompenseras med utländsk arbetskraft. Den mentala inställningen till invandring måste ändras. Myndigheternas
direktiv får inte bromsa arbetskraftsinvandringen utan direktiven måste vara samstämmiga med de politiska målsättningarna. Det finns få personer med utländsk härkomst bland våra offentligt anställda. Attityderna
bland finländarna skulle ändras snabbare ifall vi hade fler utlänningar på synliga tjänster som t.ex. lärare
och poliser.
Vi vill att invandrare och deras familjer ses som en resurs och inte som ett hot. Inom loppet av några år kommer vi att behöva dem mera än vad de behöver oss.
Vi vill att staten och kommuner i större utsträckning anställer personer med utländsk härkomst.


» Arbete är bästa integrationen.
Trots många fina integreringsprogram är en arbetsplats det bästa sättet för invandrare att bli en del av det
finska samhället; i arbetslivet men också som medmänniskor. Därför borde det främsta målet vara att kunna
erbjuda invandrare och flyktingar ett jobb. Man skall också kunna verka som företagare. En invandrare skall
kunna få företagarstöd utan krav på språkkunskaper.
Vi vill stärka invandrarnas integrering i samhället genom att erbjuda dem jobb.


» Kvinnorna får inte utestängas från samhället
I många kulturer är det otänkbart att kvinnan i huset skulle delta i arbetslivet utanför hemmet. Därför är det
viktigt att integreringsprogrammen och språkutbildningen fokuserar sig på kvinnorna. Även de kvinnor som
inte jobbar utanför hemmet skall aktivt erbjudas språkutbildning, kurser och aktiviteter.
Vi vill att integreringsprogrammen skall fokuseras på kvinnorna.


» Har du ett jobb står dörren öppen.
För att råda bot på de alltför långa behandlingstiderna inom Utlänningsverket föreslår vi att man inför arbetsvisum
för invandrare. Den finländska arbetsgivaren skulle ansöka om visumet. Då en invandrare har ett arbetsvisum
skulle ingen annan utredning behövas från statlig sida. Utlänningsverkets verksamhet måste granskas och deras rätt att besvära sig över beviljade tillstånd måste slopas.
Vi vill införa arbetsvisum som möjliggör att en invandrare kan flytta till Finland och börja jobba inom
loppet av en vecka.


» Examen är ett bevis på yrkeskunskap.
Många invandrare har inte fått ett arbete som motsvarar deras utbildning från sitt hemland. Vi har en naiv
uppfattning om att endast finländska examina duger för att utföra praktiska arbetsuppgifter. En invandrare
borde direkt vid sin ankomst få veta vilken kurs han/hon kan ta del i för att omvandla sin examen till finländsk
behörighet. Vi behöver också belöna de språkkunskaper och det specialkunnande som invandrarna besitter.
Vi anser att utländska examina skall erkännas i större grad än idag. Invandrare skall så snabbt som
möjligt erbjudas examensinriktad fortbildning för att få finländsk behörighet för sin examen.


» Tredje sektorn lika viktig för invandrarna som för finlandssvenskarna.
Våra erfarenheter i Svenskfinland visar att den tredje sektorn är viktig som ekonomisk, sysselsättande och
kulturell aktör. Invandrarna samlas också i sina egna nätverk men är nödvändigtvis inte lika organiserade
som det finländska organisationslivet. Genom att stärka arbetet inom tredje sektorn kunde integreringen av
invandrare ske snabbare.
Vi vill stärka föreningslivet bland invandrargrupper och befrämja den tredje sektorns ansvar för integreringen bland invandrare.

Godkänt 12.10.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37