Riksdagsgruppen presenterade invandringspolitiskt ställningstagande

24.10.2006 kl. 00:00
Regeringen invandringspolitiska program innehåller flera goda reformer men det saknar den klart positiva syn på invandring som nu behövs. Samtidigt har flera av regeringens beslut gått i motsatt anda. Svenska riksdagsgruppen ger därför ett invandringspolitiskt ställningstagande för att markera vår positiva inställning till
invandring.

» Finland behöver utländsk arbetskraft.
Den finländska arbetsmarknaden kommer att förnyas inom loppet av några år. Arbetskraftsbristen måste kompenseras med utländsk arbetskraft. Den mentala inställningen till invandring måste ändras. Myndigheternas
direktiv får inte bromsa arbetskraftsinvandringen utan direktiven måste vara samstämmiga med de politiska målsättningarna. Det finns få personer med utländsk härkomst bland våra offentligt anställda. Attityderna
bland finländarna skulle ändras snabbare ifall vi hade fler utlänningar på synliga tjänster som t.ex. lärare
och poliser.
Vi vill att invandrare och deras familjer ses som en resurs och inte som ett hot. Inom loppet av några år kommer vi att behöva dem mera än vad de behöver oss.
Vi vill att staten och kommuner i större utsträckning anställer personer med utländsk härkomst.


» Arbete är bästa integrationen.
Trots många fina integreringsprogram är en arbetsplats det bästa sättet för invandrare att bli en del av det
finska samhället; i arbetslivet men också som medmänniskor. Därför borde det främsta målet vara att kunna
erbjuda invandrare och flyktingar ett jobb. Man skall också kunna verka som företagare. En invandrare skall
kunna få företagarstöd utan krav på språkkunskaper.
Vi vill stärka invandrarnas integrering i samhället genom att erbjuda dem jobb.


» Kvinnorna får inte utestängas från samhället
I många kulturer är det otänkbart att kvinnan i huset skulle delta i arbetslivet utanför hemmet. Därför är det
viktigt att integreringsprogrammen och språkutbildningen fokuserar sig på kvinnorna. Även de kvinnor som
inte jobbar utanför hemmet skall aktivt erbjudas språkutbildning, kurser och aktiviteter.
Vi vill att integreringsprogrammen skall fokuseras på kvinnorna.


» Har du ett jobb står dörren öppen.
För att råda bot på de alltför långa behandlingstiderna inom Utlänningsverket föreslår vi att man inför arbetsvisum
för invandrare. Den finländska arbetsgivaren skulle ansöka om visumet. Då en invandrare har ett arbetsvisum
skulle ingen annan utredning behövas från statlig sida. Utlänningsverkets verksamhet måste granskas och deras rätt att besvära sig över beviljade tillstånd måste slopas.
Vi vill införa arbetsvisum som möjliggör att en invandrare kan flytta till Finland och börja jobba inom
loppet av en vecka.


» Examen är ett bevis på yrkeskunskap.
Många invandrare har inte fått ett arbete som motsvarar deras utbildning från sitt hemland. Vi har en naiv
uppfattning om att endast finländska examina duger för att utföra praktiska arbetsuppgifter. En invandrare
borde direkt vid sin ankomst få veta vilken kurs han/hon kan ta del i för att omvandla sin examen till finländsk
behörighet. Vi behöver också belöna de språkkunskaper och det specialkunnande som invandrarna besitter.
Vi anser att utländska examina skall erkännas i större grad än idag. Invandrare skall så snabbt som
möjligt erbjudas examensinriktad fortbildning för att få finländsk behörighet för sin examen.


» Tredje sektorn lika viktig för invandrarna som för finlandssvenskarna.
Våra erfarenheter i Svenskfinland visar att den tredje sektorn är viktig som ekonomisk, sysselsättande och
kulturell aktör. Invandrarna samlas också i sina egna nätverk men är nödvändigtvis inte lika organiserade
som det finländska organisationslivet. Genom att stärka arbetet inom tredje sektorn kunde integreringen av
invandrare ske snabbare.
Vi vill stärka föreningslivet bland invandrargrupper och befrämja den tredje sektorns ansvar för integreringen bland invandrare.

Godkänt 12.10.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30