Riksdagsgruppen presenterade invandringspolitiskt ställningstagande

24.10.2006 kl. 00:00
Regeringen invandringspolitiska program innehåller flera goda reformer men det saknar den klart positiva syn på invandring som nu behövs. Samtidigt har flera av regeringens beslut gått i motsatt anda. Svenska riksdagsgruppen ger därför ett invandringspolitiskt ställningstagande för att markera vår positiva inställning till
invandring.

» Finland behöver utländsk arbetskraft.
Den finländska arbetsmarknaden kommer att förnyas inom loppet av några år. Arbetskraftsbristen måste kompenseras med utländsk arbetskraft. Den mentala inställningen till invandring måste ändras. Myndigheternas
direktiv får inte bromsa arbetskraftsinvandringen utan direktiven måste vara samstämmiga med de politiska målsättningarna. Det finns få personer med utländsk härkomst bland våra offentligt anställda. Attityderna
bland finländarna skulle ändras snabbare ifall vi hade fler utlänningar på synliga tjänster som t.ex. lärare
och poliser.
Vi vill att invandrare och deras familjer ses som en resurs och inte som ett hot. Inom loppet av några år kommer vi att behöva dem mera än vad de behöver oss.
Vi vill att staten och kommuner i större utsträckning anställer personer med utländsk härkomst.


» Arbete är bästa integrationen.
Trots många fina integreringsprogram är en arbetsplats det bästa sättet för invandrare att bli en del av det
finska samhället; i arbetslivet men också som medmänniskor. Därför borde det främsta målet vara att kunna
erbjuda invandrare och flyktingar ett jobb. Man skall också kunna verka som företagare. En invandrare skall
kunna få företagarstöd utan krav på språkkunskaper.
Vi vill stärka invandrarnas integrering i samhället genom att erbjuda dem jobb.


» Kvinnorna får inte utestängas från samhället
I många kulturer är det otänkbart att kvinnan i huset skulle delta i arbetslivet utanför hemmet. Därför är det
viktigt att integreringsprogrammen och språkutbildningen fokuserar sig på kvinnorna. Även de kvinnor som
inte jobbar utanför hemmet skall aktivt erbjudas språkutbildning, kurser och aktiviteter.
Vi vill att integreringsprogrammen skall fokuseras på kvinnorna.


» Har du ett jobb står dörren öppen.
För att råda bot på de alltför långa behandlingstiderna inom Utlänningsverket föreslår vi att man inför arbetsvisum
för invandrare. Den finländska arbetsgivaren skulle ansöka om visumet. Då en invandrare har ett arbetsvisum
skulle ingen annan utredning behövas från statlig sida. Utlänningsverkets verksamhet måste granskas och deras rätt att besvära sig över beviljade tillstånd måste slopas.
Vi vill införa arbetsvisum som möjliggör att en invandrare kan flytta till Finland och börja jobba inom
loppet av en vecka.


» Examen är ett bevis på yrkeskunskap.
Många invandrare har inte fått ett arbete som motsvarar deras utbildning från sitt hemland. Vi har en naiv
uppfattning om att endast finländska examina duger för att utföra praktiska arbetsuppgifter. En invandrare
borde direkt vid sin ankomst få veta vilken kurs han/hon kan ta del i för att omvandla sin examen till finländsk
behörighet. Vi behöver också belöna de språkkunskaper och det specialkunnande som invandrarna besitter.
Vi anser att utländska examina skall erkännas i större grad än idag. Invandrare skall så snabbt som
möjligt erbjudas examensinriktad fortbildning för att få finländsk behörighet för sin examen.


» Tredje sektorn lika viktig för invandrarna som för finlandssvenskarna.
Våra erfarenheter i Svenskfinland visar att den tredje sektorn är viktig som ekonomisk, sysselsättande och
kulturell aktör. Invandrarna samlas också i sina egna nätverk men är nödvändigtvis inte lika organiserade
som det finländska organisationslivet. Genom att stärka arbetet inom tredje sektorn kunde integreringen av
invandrare ske snabbare.
Vi vill stärka föreningslivet bland invandrargrupper och befrämja den tredje sektorns ansvar för integreringen bland invandrare.

Godkänt 12.10.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15