Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

13.12.2006 kl. 00:00
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
Under denna period har riksdagens fyra budgetpaket varit nästan identiska. Hälften har gått till de underfinansierade trafikmomenten och den andra hälften till sen gammalt välkända behov på övriga moment. Flera ministerier visar dock flagrant brist på respekt för riksdagens budgetmakt genom att de vägrar acceptera riksdagens vilja och låter bli att sätta in fjolårets tillägg år efter år.
Så här kan inte en modern riksdag arbeta! Vi håller dessutom på att instifta ett nytt granskningsutskott som kommer att ge riksdagen ännu mer aktuell information om hur riksdagens budgetbeslut utfaller längs med året. Nu måste både ministerier och riksdag sluta upp med detta uråldriga spel.  
 
Under riksdagens budgetbehandlingar har det blivit en princip att satsningarna har gått fifty-fifty till infrastruktur och andra satsningar. Vi inte ifrån att det finns akuta behov såväl för satsningar på väg- och bannätet som inom social- och hälsovården! I framtiden måste riksdagen därför noggrant fundera ifall det är klokt att man utökar trafikministeriets moment med 1,24 procent i förhållandet till budgetboken medan social- och hälsovården bara får tillägg på 0,1 procent eller undervisningssektorns 0,15 procent.  
 
SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD
Som sagt. Många av budgettilläggen är desamma från tidigare år. Trots det är de fortfarande lika viktiga. Det är helt nödvändigt att fyra miljoner öronmärks för barns och ungdomars psykvård för att den inte skall hamna i fötterna på kommunreformens strukturomvandling och att specialsjukvårdsbidraget till kommunerna ökas med två miljoner. Jag vill här även understryka det öronmärkta ökade stödet på fyra miljoner för att bygga ut rusvårdsservicen så att den bättre kan erbjuda hjälp även för både väntande och äldre mödrar De radikalt ökande siffrorna för omhändertagandet av barn korrelerar starkt med mödrarnas alkoholmissbruk. Det gäller även att noggrant överväga eventuella kommande förändringar i alkoholbeskattningen med tanke på att 70% av den ökade alkoholkonsumtionen 2003-2005 fortfarande härstammar från importen, trots de sänkta inhemska skatterna.
 
Finansutskottets social- och hälsovårdsdelegation har också noterat behovet av utvidgad rehabilitering för veteraner. Antalet veteraner minskar ju för varje år och därför har regeringen också föreslagit att invaliditetsgränsen skall sänkas så att fler veteraner kommer inom ramen för rehabiliteringen. I budgetboken finns flera andra satsningar på de äldre. Närståendevårdarna får rätt till en ytterligare ledig dag och specialvårdbidraget för svårt sjuka höjs. Dessutom höjs bostadsbidraget för pensionärer med 10-15 euro.
 
I regeringens grundförslag ingick sedan tidigare många socialpolitiska förbättringar för både unga och gamla. Underhållsbidragets minimi höjdes en aning. Fortfarande utgör dock sammanjämkningen av barnbidragen och dess ensamförsörjartillägg med utkomststödet ett hinder för att de fattigaste barnfamiljernas situation skulle förbättras. Samtidigt höjs syskontillägget i hemvårdsstödet för alla barnfamiljer. Familjeledighetsreformen genomförs och pappamånaden blir mer flexibel. Dessutom förlängs adoptivfamiljernas föräldrapenningsperiod lite. Följande riksdag måste slutligen likställa stödet till adoptivfamiljerna med de biologiska. Grunderna för att förvägra adoptivmödrar moderskapsledigt är förlegade. Då man adderar de familjepolitiska satsningar som ingick i de första statsbudgetarna under perioden blir det en gedigen lista över familjepolitiska satsningar.
 
UTBILDNING
Regeringspartierna föreslår att riksdagens utökar utbildningsmomenten med drygt 10 miljoner euro. Under huvudmomenten finns mycket som har blivit oskött. Det var bra att riksdagen nu kunde enas om att inte dra in stödet för vänskapsföreningar och annan föreningsverksamhet med internationell anknytning. Frågan har väckt stor debatt, och jag ser det som mycket positivt att det finska medborgarsamhället är så aktivt på detta område.
 
Studerandena är missnöjda över att studiestödet inte kunde höjas, men så var också deras krav större än vad regering och riksdag hade kvar att fördela. Helt lottlösa blev ju studerandena inte. Studiestödet för andrastadiets elever förbättras i och med att föräldrarnas inkomstgränser höjs. På det sättet får nu också t.ex. yrkesskolelever ett skäligare studiestöd. Riksdagen höjer också måltidsstödet för studentluncher och studenthälsovården tryggas genom att riksdagen ger ökade anslag för de ökade hyresutgifterna.
Det är ändå uppenbart att studenternas stöd måste ses över i kommande regerings första statsbudget. Man kunde höja studiepenningen, men eftersom det är uppenbart att det tar längre att studera sig färdig i vissa få städer med höga boendekostnader, föreslår Svenska riksdagsgruppen att man satsar på att höja bostadstillägget. 
 
Ur finlandssvensk synvinkel är det en stor sak att riksdagen nu sätter in en extra satsning för utbildningen av barnträdgårdslärare på svenska i huvudstadsregionen med 100.000€. På det här sättet hoppas vi snart kunna råda bot på den akuta bristen på behörig daghemspersonal i Helsingforsregionen.
 
Tidigare i år har den mediedebatten kretsat kring oron att förlora betydande svenskspråkiga inslag som den svenskspråkiga servicen på FNB samt Sveriges television. För FNB:s del är saken redan tryggad i och med regeringens beslut att stöda Finska notisbyrån med 150.000€ för att trygga nyhetsrapporteringen på svenska. På grund av upphovsrättliga tvister har regeringen hittills bara kunnat trygga att SVT:s sebarhet förblir på dagens nivå. Däremot saknas ännu ett positivt beslut som skulle utvidga SVT:s sebarhet också i Nyland. Svenska riksdagsgruppen utgår ifrån att de ansvariga ministrarna sköter saken såsom man tidigare utlovat.
 
TRAFIK
Budgeten innehåller nu många viktiga beslut. Breddandet av stamväg 51 mellan Stensvik och Kyrkslätt kommer äntligen igång år 2007 och passagerartågtrafiken mellan Karis och Hangö och färjetrafiken över Kvarken får sin finansiering. Positivt är också att finansutskottet nu lyfter fram kravet på att sätta igång elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki banavsnitt.
 
Under sommaren slog man larm i skärgården eftersom de ökade kostnaderna höll på att hota hela förbindelsetrafiken med färjor. I budgetmanglingen satte regeringen in en halv miljon till och nu föreslår finansutskottet att momentet ökas ytterligare med 1,2 miljoner. Med tanke på att bränslepriset gått ned under hösten borde nästa års kommunikationer i skärgården nu vara tryggade.
  
SYSSELSÄTTNING
Vi behöver fortfarande satsningar på att locka arbetsgivare till att anställa. Därför skall vi inte glömma bort att riksdagen redan godkänt nästa års skattelagar enligt vilka inkomstskatten sänks med en knapp procent för en medelinkomsttagare. Företagandet underlättas också genom att företagarens familjemedlemmars arbetslöshetsskydd förbättras.
 
Staten sätter också in 40 miljoner på att stöda forskning och utveckling för att kunna stärka Finlands internationella konkurrenskraft. Finansutskottet föreslår dessutom att man ökar stöden för företagens internationalisering.
 
Svenska riksdagsgruppen har i många år regelbundet varnat för att vår handelsflotta håller på att flaggas ut. Finska regeringen har under alla dessa år fattat beslut endast då det inte funnits andra alternativ. Nu kom regeringens beslut - till all tur – i grevens tid om att ersätta arbetsgivaravgifterna till fullo, enligt det principbeslut man tagit redan tidigare. Nu återstår ännu att göra något åt hela rederibeskattningen, endera genom ett investeringsfrämjande reserveringssystem eller med en fördelaktig tonnageskatt som också de arbetsintensiva passagerarfärjorna kan utnyttja.
 
MILJÖ OCH LANDSBYGD
Som vanligt skulle det ha funnits behov att satsa betydligt mera på miljöpolitiken, men då man summerar de satsningar som gjorts under miljöförvaltningen under denna period kan vi nog vara nöjda. Också nästa års budget innehåller flera viktiga miljösatsningar. Oljebekämpningskapaciteten förbättras då Finland får nya oljebekämpningsfartyg i Finska viken. Också stödet för medborgarorganisationernas verksamhetsbidrag hålls på den förhöjda nivå man beslöt om ifjol. Detta innebär att man kan trygga t.ex. avfallshanteringen i skärgården. Finansutskottet föreslår nu också att momenten för marksanering och förnyande av centrala avloppsnät höjs med över tre miljoner.
 
I remissdebatten efterlyste Svenska riksdagsgruppen ökade satsningar på bioenergi. Det är glädjande att regeringen nu tagit ett första steg för att stimulera produktionen av inhemsk bioenergi. Framför allt borde man få fart på den småskaliga produktionen som vanligen ligger i anslutning till lantbruksgårdarna. Glädjande är att den industriella produktionen utvecklas med egen fart nu då Fortum Oil beslutat bygga en andra biodiesel anläggning i Borgå.
 
Lantbruket utvecklas ändå inte bara med biodiesel, utan det riktiga jordbruket måste också utvecklas för att klara sig i konkurrensen. Därför måste vi i framtiden se till att forsknings- och rådgivningstjänsterna kan utvecklas inom hela näringen.  
 
En regering hinner inte genomföra alla önskemål på fyra år. Flera reformer blir kvar till nästa period. Att fylla givna löften för höjningen av utvecklingsbiståndet har inte heller denna regering lyckats med. För detta bär vi alla gemensamt ansvar. Följande regeringsförhandlingar kan inte längre undvika en kraftigt ökande budget. Debatterna här i riksdagen har ändå visat att det finns så gott som enigt stöd för att göra vissa satsningar under nästa period. Det gäller främst ökandet av ensamförsörjarnas och folkpensionärernas stöd. Det råder också bred enighet att rätta till den ojämlikt hårda beskattningen av många arbetspensioner. Jag nämnde redan studenterna, men vi skall inte heller glömma gruppernas löfte till specialgrupper så som de rörelsehindrade som vill ha personliga assistenter. Med tanke på denna enighet i riksdagen så borde det vara tämligen lätt att skissa ihop statsbudgeten för 2008.
Eva Biaudet höll gruppanförandet 13.12.2006
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00