Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

11.01.2007 kl. 00:00
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

Det andra tecknet på mera federalism gällde polis- och rättssamarbetet. – Inom dessa kärnområden för en stat drev Finland målmedvetet och helt riktigt mera samarbete. Mera samarbete inom detta område innebär mera federalism; men mera överstatlighet behövs för att tackla dagens gränsöverskridande problem med brottslighet.

 

Statsministerns redovisning visade att våra framgångar inom rätts- och justitiesamarbetet var varierande. Det var inte bara den sk övergångsklausulen, dvs förslaget att övergå från enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet,  detsamma gäller också det viktiga dataskyddet inom detta rättsområde.

 

Särskilt upprörande är de senaste dagarnas information om att regeringen inom dataskyddet INTE verkat så som riksdagen förutsatt. Grundlagsutskott har ansett, och stora utskottet har förenat sig om det, att kommissionens ursprungliga förslag inte var tillräckligt tydligt när det gäller skyddet för medborgarnas rättigheter eller villkoren för vidareföring av uppgifter till tredje land. Regeringen har inte självmant informerat riksdagen om att man gått emot vår linje – och det är mycket tveksamt att det förslag man nu jobbar med kan bli acceptabelt. Detta brott mot riksdagens påverkningsmöjligheter är graverande och gäller viktiga medborgerliga rättigheter.

 

I offentligheten har det mycket diskuterats hur avtalet om samarbete mellan den europeiska åklagarmyndigheten och USA kom till – men jämfört med datasekretessen är det avtalet en bagatell.

 

Skall vi komma fram i rätts- och polisiära frågor; är det dags för ett nytänkande. Vi behöver sätta klara kvalitetskriterier för de myndigheter som skall vara med i samarbetet – och som skall ha gemensam tillgång till känsliga uppgifter om medborgare.

 

***

 

Vårt ordförandeskap visade med ett skolexempels tydlighet att det nya grundläggande fördraget behövs. Där enhällighet krävs, där har det varit svårt att nå nya framsteg. Med tanke på fördraget blev vårt ordförandeskap den mellanperiod vi kunde förutse när vi debatterade här i kammaren inför ordförandeskapet.

 

Den kommande våren kommer att vara avgörande för hur vi skall arbeta vidare för att lösa den gordiska knuten och vi väntar med spänning på kansler Merkels europeiska gesällprov. Däremot är de särskilda möten som Luxemburg och Spanien skall ordna för olika grupper av länder mindre lyckliga: olika idésammankomster för dem som godkänt avtalet och för dem som inte gjort det. Fast vi är i rätt grupp, är den indelningen inte fruktbar för fortsättningen.

 

***

 

Ledarna i Europa har klätt sig i säck och aska över medborgarnas bristande tro på EU. Men ser vi till den ekonomiska situationen, har euron varit en stor framgång – ja kanske litet för stor, så att vissa länder inte genomfört nödvändiga strukturella reformer.

 

Också utvidgningen har varit en framgång som givit många nya tillväxtimpulser till Europa. Vår dröm om Östersjön som en dynamisk ekonomisk region har förverkligats. Det är viktigt att utvidgningen inte satts på is.

 

Det gångna året, och särskilt hösten visade att EU har förmåga att enas kring nya prioriteringar: att jobba för hållbar energipolitik och för krafttag mot klimatförändringen. Under Enestams ledarskap lyckades EU öppna klimatdialogen med USA.

 

Låt mig avslutningsvis konstatera att en ministers stora insats under ordförandeskapet kommit i skymundan – nämligen fiskeriminister Korkeaoja – som lyckades lösa långvariga konflikter, men också väl bevaka det finländska strömmingsfiskets intressen. Den insatsen skall vi inte glömma när vi bedömer ordförandeskapet.

 

Tack herr talman - och ett tack till statsministern för hans redovisning.

Astrid Thors höll gruppanförandet 11.1.2007

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00