Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

24.04.2007 kl. 15:30
"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
Det kan vara en god idé att ta fram regeringspartiernas valprogram och läsa dem parallellt med det färska regeringsprogrammet. Då kommer vi att se att regeringen förverkligar just den politik som vi sökte stöd för i valet – och vann valet med!
 
Politik handlar om värderingar och ansvar. Problemet är ofta att få dessa två att gå ihop under en valrörelse. Många faller lätt för frestelsen att lova ett land av mjölk och honung med hopp om en valseger. Men efter segern kommer vardagen. Det är då man skall förvandla vallöften till en ansvarsfull politik.
 
Sysselsättningen är den grundläggande tonarten i programmet. Men i så fall utgör familjepolitiken den tydliga solostämman. Den ljuder både inom skattepolitiken och inom social- och utbildningspolitiken.
 
FAMILJER
Familjerna var en av huvudgrupperna i vår valrörelse. Vår ideologi bygger på grundtesen om att alla skall få en jämlikt god start i livet, så att alla har möjlighet att lyckas längre fram. Dagens barn och familjer tampas med många problem. Föräldrarna har svårt att flexa mellan karriär och familjeliv, risken för utslagning är stor bland ensamförsörjarfamiljerna, barns och ungdomars fetma ökar likaså deras psykiska illamående, och så vidare, och så vidare.
 
Regeringen anslår nu en halv miljard euro på att förbättra de sociala stöden samt hela social- och hälsovården. Familjernas andel av denna investering är märkbar. Regeringen kommer att höja ensamförsörjartillägget med 10 euro i månaden, och barnbidraget från det tredje barnet höjs likaså med 10 euro i månaden. Detta är i linje med de studier som visar att risken för utslagning är stor bland ensamförsörjarfamiljer och i familjer med många barn.
 
Familjesatsningarna omfattar också en höjning en hemvårdsstödet med 20 euro i månaden, medan stödet för privat vård av barn höjs till 160 euros nivå. Moderskaps-, faderskaps och föräldrapenningen höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet och pappaledigheten skall förlängas med 2 veckor.
Alla dessa satsningar kostar upp emot 80 miljoner euro!
 Utöver höjningarna av stöd så vill regeringen förbättra servicen inom dagvården och förbättra adoptivföräldrarnas situation. 
 
Man kan se familjepolitiken också inom skattepolitiken. Först och främst kommer inkomstskatterna att sänkas i alla inkomstklasser med totalt 1,2 miljarder euro. Trots att sänkningen skall genomföras i alla skatteklasser, kan tyngdpunkten ändå ligga på små- och medelstora inkomsttagare. Det kommunala avdraget kommer att höjas vilket säkerställer att de hushåll som har de allra lägsta inkomsterna kommer att få mer pengar i börsen.
 
Lägg dessutom till att momsen på mat sänks med 5 procent. Flera forskningsrapporter visar att en momssänkning gynnar just hushåll med låga inkomster. Det förutsätter att handeln agerar just på det sätt som det är lovat, d.v.s. ser till att hela momssänkningen också syns i priserna. Det är värt att satsa på rena inhemska livsmedel. Och den signalen ger regeringen nu.
 
Regeringen infriar också alla partiers löften om att sänka arvsskatten. Modellen blev inte riktigt sådan som vi hade hoppats – helst hade vi i likhet med Sverige och Estland, Lettland och Litauen slopat den helt, men detta beslut är ändå ett betydande steg i rätt riktning. I praktiken betyder detta beslut att vi slopar arvskatten för en del av finländarna.
 
Viktigt för är att arvskatten helt och hållet slopas i samband med generationsväxlingar inom familjeföretag och jordbruk. Det här är viktigt besked för alla de över 200.000 finländare som jobbar i familjeföretag. Många arbetsplatser skulle ha stått på spel då tusentals företag inte hade övergått till följande generation. Det här sättet tror vi räddar många arbetsplatser runtom i Finland.     
 
Regeringen vill förenkla livet för familjerna genom att fortsättningsvis utveckla hushållsavdraget. Svenska riksdagsgruppen påminner om vårt gamla förslag om att t.ex. redan pensionerade föräldrar kunde få dra av kostnader för att köpa service till sina barn och barnbarn.
 
Vår ideologi bygger på att alla skall få en jämlik start i livet. Grundskolan är grundstenen i det bygget. Vår grundskola står inför stora reformer då årskullarna blir mindre för varje år, men samtidigt måste vår utbildning reformeras för att svara dagens krav. Regeringen väljer nu att återinvestera de pengar som inbesparas då antalet elever blir färre i skolan. Det här innebär en kontinuerlig extra finansiering på över 80 miljoner till våra skolbarn.
 
Trots att de flesta studenter flyttar bort hemifrån så kanske man ändå kan räkna studerandena till familjepolitiken. Studentorganisationernas gemensamma krav om att höja studiepengen är nu nedskriven svart på vitt i regeringens budgettabell. Studiepengen höjs med de utlovade 15 procenterna. Det som också ger mer pengar i studentens ficka är det faktum att inkomstgränsen höjs med 30 procent.  
 
PENSIONÄRER OCH VÅRDEN
 
Kraven på social rättvisa har vuxit allt starkare från pensionärshåll under de senaste åren. Därför var det mer än väntat att valkampanjen till stor del handlade om seniorernas problem. I valkampanjen lovade vi höja folkpensionen och vi lovade att sänka skatterna för de pensionärer som idag betalar en högre skatt är löntagare med samma inkomst. Båda dessa löften är inskrivna i regeringsprogrammet.
 
En av de grupper som förtjänar extra uppmärksamhet är anhörigvårdarna. Deras insats har inte fått vare sig den ekonomiska eller mänskliga uppskattning som den förtjänar. Därför ser vi det som mycket viktigt att antalet anhörigvårdare som får ekonomiskt stöd ökar märkbart och att deras möjligheter att få avlastning och vikarier ökar.  
 
Totalt sett kommer regeringen i sin första rambudget att lägga till över 80 miljoner euro för att förbättra social- och hälsovården. Med dessa nya satsningar vill vi råda bot på de akuta brister som råder inom åldringsvården. Samtidigt kan vi se till att antalet händer ökar på avdelningarna, så att personalens arbetsbörda lättar. 
 
Allt detta är ju inte helt billigt. Alla goda satsningar kostar något. Därför har regeringen gått inför att öka skatteintäkterna – men på ett sätt som gagnar folkhälsan. Det gör vi genom att höja skatten på alkohol och tobak. Inte för att vi skall eftersträva någon gallupdemokrati, men jag vill påminna om att en skattehöjning på alkohol har ett brett stöd bland finländarna.   
 
SYSSELSÄTTNING
 
Vi måste skapa resurser innan vi kan fördela välfärden.
För att stimulera både företagare att anställa och locka arbetssökande att ta emot jobb, fortsätter regeringen att sänka inkomstskatterna. Målet är fortfarande att skapa över 80.000 nya jobb. De dyker inte upp som svampar i skogen. De måste sås, drivas och vattnas innan de kan skördas.
Skattesänkningen på 1,2 miljarder verkar enorm, men. Samtliga Forskningsinstitut, löntagar- och arbetsgivarorganisationer har krävt större sänkningar än så. Svenska riksdagsgruppen är villig att möta löntagarnas krav, men det förutsätter att alla ekonomiska tecken visar på plus då regeringen gör sin mellangranskning i mitten av perioden.
 
Jag nämnde redan slopandet av arvsskatten för generationsväxlingar. Det är en ödesfråga för tiotusentals företag undre de kommande åren. Vi skall inte heller glömma generationsväxlingarna inom lantbruket som nu får en länge efterlängtad reform. Regeringsförhandlarna kom också överens om att skogsbruksfastigheter befrias från arvs- och gåvoskatt. Ovannämnda åtgärder är mycket viktiga för nyrekryteringen och därigenom upprätthållandet av arbetsplatser.
 
Företagare har alltid ansetts vara sin egen lyckas smed. Det är visserligen sant, men problemet är att familjemedlemmarna och företagaren har ett svagt socialskydd. Den sociala tryggheten för företagare kommer nu att förbättras på flera punkter.
 
Lantbrukarnas avbytarsystem utvecklas och utvidgas med två semesterdagar samtidigt som pälsfarmarna får ett eget avbytarsystem. Därmed kan vi inom svenska riksdagsgruppen dra streck för en över tio år lång kamp för pälsdjursnäringen.
 
För att få mer styrfart på den inhemska ekonomin behöver vi både mer arbete, men också mer kapital. Därför är det bra att hushållen nu uppmuntras att flytta över pengar från sparkonton och madrasser till aktier. Vi föreslår nu att dividenderna skall bli skattefria upp till en viss gräns. Eftersom de flesta finländare får under 400 euro i dividender så kunde gränser ligga mellan 500 och 1000 euro.
 
Som ett led i konjunkturpolitiken genomför regeringen också en rad förvaltningsreformer. Det har länge talats om ett näringslivsministerium och nu förverkligar regeringen drömmen om ett modernt och handlingskraftigt näringsministerium. Med både arbetsministern och handels- och industriministern i samma hus kommer den vänstra handen nu att veta vad den högra gör.
 
För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att invandringsfrågorna nu koncentreras till en instans där man ser invandringen som en positiv sak. Den tiden är definitivt förbi då invandringen kunde anses vara ett hot mot vår välfärd. Polisministern kan nu koncentrera sig på att minska brottsligheten. Svenska riksdagsgruppen ser fram emot friktionsfritt samarbete med den nya polisministern. Den första kvinnan på den posten, dessutom!
 
Inför valet fick våra kandidater ständigt bemöta anklagelserna om att sfp böjer sig för vad som helst för att få vara med i regeringen. Bildandet av denna regering har än en gång visat att det inte är sant. I vårt svar till regeringssonderaren lyfte vi fram svenska språkets framtid inom både servicen och förvaltningen som en tröskelfråga för vår medverkan. Vi är nöjda över att regeringsprogrammet innehåller skrivningar om svenska språket på upprepade ställen; inom hälsovården, inom utbildningen, inom stats- och kommunförvaltningen, inom domstolsväsendet, och så vidare.
 
Vi vill också understryka att det är slut på digi-såpoperan som höll på att föra den finlandssvenska tv-kanalen tillbaka till 70-talet. Nu är det klart att kabelbolag inte får låta bli att erbjuda FST5 i sitt kanalutbud.
 
Svenska riksdagsgruppen ser det nya regeringsprogrammet som en klar framgång. Vi kommer att rösta för alla de goda satsningar som finns i programmet.
Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 24.4.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00