Riksdagens 100-års jubileumsplenum

23.05.2007 kl. 14:30
Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
Då vi idag hedrar 100 år av jämställdhet vill vi gärna lyfta fram de stora brytningsskedena, men vi skall inte glömma bort de små stegen. Kampen för jämställdhet är snarare ett långt lapptäcke med många små tillägg som idag bildar den helhet så många kvinnor i världen avundas Finland för.
 
Vi kommer ändå inte ifrån att vi har långt kvar till målet – fullständig jämställdhet. Fortfarande är kvinnans löne-euro bara 75 cent. Fortfarande får damernas VM-hockey mindre sändningstid än herrarnas. Fortfarande ligger större fokus på män inom medicinska forskningen medan kvinnorna glöms bort. Fortfarande är det kvinnorna som tar ansvar för merparten av hushållssysslorna där hemma.
 
Trots att vi samhällspolitiker vill förändra hela samhället på en gång, måste vi lära oss att attityderna får vi med oss hemifrån. Det är därför som vi måste satsa på att förbättra jämlikheten i hemmen.
Vi måste nå jämställdhet vid matbordet hemma förrän vi kan nå jämställdhet vid kaffebordet på jobbet. Och vi måste nå jämställdhet vid kaffebordet på jobbet förrän vi kan nå jämställdhet kring styrelsebordet i ledningsgruppen.   
 
Det är därför den moderna familjepolitiken är så viktig. Jag vill berömma den aktuella tv-kampanjen om pappaledigheten. Den har öppnat många mammors och pappors ögon då man svart på vitt kunnat läsa att familjens inkomster ökar ifall pappan blir hemma med barnet istället för mamman. Jämställdhet är en lönande affär – både under innevarande beskattningsår och under kommande generationer.
 
 Trots att många förbättringar skett under de senaste åren, siktar Svenska riksdagsgruppen ändå på nya mål.
– Vi vill att pappamånaden skall bli en separat och lätt tillgänglig pappaledighet som alla pappor klarar av att ta ut.
– Vi vill att föräldrapenningsperioden förlängs från nio till tolv månader så att alla föräldrarna kan vara hemma med sitt barn till det fyllt ett år.
– Vi vill att föräldrar - vanligen pappor - som bor i ett annat hushåll får rätt att stanna hemma med sjukt barn.
– Vi vill garantera jämställdheten i samband med familjetvister genom att införa maximitid för skilsmässo- och myndighetsprocesser.
– Vi vill ytterligare grunda ett eget center för bekämpning av familjevåld enligt norsk modell.
Ja, vår önskelista på reformer är lång. 
 
Syftet med regeringens proposition är att stärka de samhällskrafter som arbetar för ökad jämställdhet mellan könen. Såsom utskottet noterar, drar även männen i de flesta fall direkt och personlig nytta av detta arbete. Det är ett bra exempel på, att jämställdhet inte handlar om att ta av männen och ge åt kvinnorna. Det är fråga om att gagna båda könen. Jämställdhet är en lönande affär!
 
Som jag redan sade i inledningen, så tar historien små steg framåt. Själv tror jag att de många små stegen är minst lika viktiga som de stora. Tiden får utvisa om detta lagförslag blev ett stort eller ett litet steg. Men jämställdheten tar i alla fall ett steg framåt – och det är det viktigaste.    
Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos höll anförandet som berörde regeringens proposition om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer 23.5.2007
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00