Pressmeddelande

Nauclér i remissdebatt om ISAF-operationen

13.11.2007 kl. 15:05

I samband med tisdagseftermiddagens remissdebatt om statsrådets redogörelse i riksdagen för Finlands deltagande i ISAF-operationen i Afghanistan, i EU:s militära krishanteringsoperation i Tchad och Centralafrikanska republiken samt Finlands försättande av en finländsk militär avdelning i beredskap för förra delen av 2008, hölls Svenska riksdagsgruppens gruppanförande av Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér.

Anförandet inleddes med konstaterandet av hur sammanflätade krishanteringsmålen är inom EU och FN. EU utgör den samarbetsram inom vilken Finland vill stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Reformarbetet inom FN har för sin del inte framskridit i önskad takt och organisationens handlingskraft påverkas alltför ofta negativt av andra världspolitiska frågor.

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation är inget lätt beslut. Men det skulle vara svårt att förstå att Finland skulle dra sig från ansvaret för att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Finland är bra och rutinerat på fredsbevarande operationer, även om det kan vara klokt att påminna om verksamhetens krävande och oförutsebara natur.

Största delen av det heroin som distribueras i gatuhandeln i Finland - enligt vissa uppgifter till och med 90 % - har sitt ursprung i Afghanistan. Även väpnade konflikter långt ifrån oss har således verkningar också i vår del av världen. Ett fortsatt deltagande i stabiliseringsarbetet i Afghanistan är därför naturligt.

Svenska riksdagsgruppen anser att ett ökat finländsk engagemang inom de aktuella uppbyggnadsgrupperna grundar sig på den finländska fredsbevarartraditionen med att kombinera fredsbevarande verksamhet med återuppbyggande verksamhet.

Vad sedan ankommer på operationerna i Tchad, Centralafrikanska republiken och Darfur kan svenska riksdagsgruppen inledningsvis konstatera att detta kommer att bli synnerligen krävande - men att den är av största vikt för att skydda flyktinglägren i området och att bidra till ett stabiliserande av läget.

Svenska riksdagsgruppen ställer sig inte i detta skede negativt till ett utvecklat finländskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor under vissa förutsättningar. Dels måste varje land självständigt från fall till fall besluta om deltagande och dels måste den verksamhet som beslutet gäller förstås vara förenlig Finlands vår nya krishanteringslag - eller i princip grunda sig på ett FN-mandat. Svenska riksdagsgruppen anser att man senast i den kommande utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen måste återkomma till NATO som helhet, men även till det existerande partnerskapet och till de eventuella snabbinsatsstyrkorna och de kopplingar som finns till Finlands nationella utrikes- och säkerhetspolitik.

Det viktigaste säkerhetspolitiska arbetet är det förebyggande arbetet. Både på EU- och nationell nivå bör vi skapa adekvata system av tidig varning, med uppföljande politikprogram. Finlands biståndspolitik bör reagera på samhälleliga fenomen som kan leda till problem och demokrati- och människorättsarbetet bör prägla de långsiktiga samarbetsprojekten.

Regeringens redogörelse står i detta fall långt i linje med den linje och det globala ansvar som Svenska riksdagsgruppen talat för.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15