Jubileumsplenum Finland 90 år

05.12.2007 kl. 14:45
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
Finland var i början av förra seklet en klar föregångare inom jämställdheten. Att det i lantdagsordningen från 1906 gavs fulla demokratiska rättigheter åt alla 24 år fyllda medborgare oberoende av kön, är något vi har skäl att vara stolta över ännu idag. Vi var tidigt ute i vårt land, men har ännu en bit kvar att gå – något som även den nyligen hotande arbetsmarknadskonflikten inom sjukvården pekade på. Vi måste komma ihåg att kvinnans euro fortfarande bara är 80 cent. Det är inte acceptabelt. Hela vårt samhälle – inklusive arbetsmarknadsorganisationerna – har ansvar för att detta rättas till.
 
När det gäller jämlikhet mellan könen finns det trots allt tecken på att det hårda arbete vi gjort i Finland börjar bära frukt. Unga pappor prioriterar sina familjer, Många arbetsgivare uppskattar arbetstagare som sätter värde på sin familj. I bästa fall betyder detta ett verkligt delat föräldraskap både när det gäller att stanna hemma med små barn och när det gäller att avbryta arbetsdagen ifall barnen insjuknat. Att föräldrarna skall få och vilja delta i arbetslivet betyder som sagt ett genuint delat föräldraskap, men också en flexibilitet. En arbetsmarknad som tävlar med saker som tid och tystnad borde ju också acceptera individuella lösningar och okonventionella tankesätt.
 
Frågor som jämställdhet, jämlikhet, tolerans och solidaritet får inte glömmas bort i framtidens Finland – de är värderingar vi tillsammans kämpat för under våra första 90 år, men de är också viktiga byggstenar för framtiden. Många framtidsforskare anser att det är omöjligt att förutse vilken utveckling framtiden för med sig – bland annat eftersom framtiden är nutid när den inträffar. Därför är det viktigt att vi som politiker är lyhörda för olika scenarier och utvecklingsmodeller. I någon form hamnar framtiden alltid på vårt bord också.
 
För att se vad människan vill ha i framtiden – och för att förbereda oss – borde vi kanske försöka identifiera vad det inte är så lätt att få. Jag vill formulera det i form av tre T:n: tid, tystnad och trygghet. Att åtminstone tid är en lyxvara märker vi av redan idag. Det gäller för en del också tystnad och trygghet.
 
Hur kommer de framtida behoven att påverka oss, arbetsmarknaden och vardagslivet? Finns det en möjlighet att behovet av arbetskraft – som vi redan ser början av – samtidigt kunde leda till ett mer jämlikt och tolerant samhälle där alla former av kunskap och färdigheter accepteras i större utsträckning än idag? I framtiden kommer vi med säkerhet, i ännu större utsträckning än idag, att behöva alla som till exempel inte nödvändigtvis orkar sitta på skolbänken och utbilda sig. Det finns färdigheter som inte går att skaffa genom utbildning, men det finns också utbildning som inte kräver att man sitter på skolbänken hela tiden. Det är viktigt att vi redan idag börjar se framåt. Statsrådet har idag godkänt en utvecklingsplan för utbildning och forskning i Finland fram till 2012. Det är ett ganska kort perspektiv, men jag hoppas att man där spått rätt och dimensionerat utbildningen efter de kommande behoven, men som sagt; framtiden är svår att förutspå.  
 
Att republiken Finland blev ett land med både finska och svenska som nationalspråk var resultatet av en värdefull diskussion och innebar att man frångick den i början av 1900-talet förhärskande principen om "ett land – ett språk". Att landets tvåspråkighet nyligen har befästs i både den nya grundlagen och den nya språklagen är bra. Men det räcker inte med lagstiftning. Tvåspråkigheten måste fungera i praktiken, den måste synas i beslutsfattandet och det måste finnas en bred acceptans för tvåspråkigheten. Morgondagens Finland är ett mångspråkigt land med två nationalspråk. Ett land med två språk är samtidigt ett land med många språk.
Kostnaderna för tvåspråkigheten mäts inte med millimetermått.

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 5.12.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00