Jubileumsplenum Finland 90 år

05.12.2007 kl. 14:45
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
Finland var i början av förra seklet en klar föregångare inom jämställdheten. Att det i lantdagsordningen från 1906 gavs fulla demokratiska rättigheter åt alla 24 år fyllda medborgare oberoende av kön, är något vi har skäl att vara stolta över ännu idag. Vi var tidigt ute i vårt land, men har ännu en bit kvar att gå – något som även den nyligen hotande arbetsmarknadskonflikten inom sjukvården pekade på. Vi måste komma ihåg att kvinnans euro fortfarande bara är 80 cent. Det är inte acceptabelt. Hela vårt samhälle – inklusive arbetsmarknadsorganisationerna – har ansvar för att detta rättas till.
 
När det gäller jämlikhet mellan könen finns det trots allt tecken på att det hårda arbete vi gjort i Finland börjar bära frukt. Unga pappor prioriterar sina familjer, Många arbetsgivare uppskattar arbetstagare som sätter värde på sin familj. I bästa fall betyder detta ett verkligt delat föräldraskap både när det gäller att stanna hemma med små barn och när det gäller att avbryta arbetsdagen ifall barnen insjuknat. Att föräldrarna skall få och vilja delta i arbetslivet betyder som sagt ett genuint delat föräldraskap, men också en flexibilitet. En arbetsmarknad som tävlar med saker som tid och tystnad borde ju också acceptera individuella lösningar och okonventionella tankesätt.
 
Frågor som jämställdhet, jämlikhet, tolerans och solidaritet får inte glömmas bort i framtidens Finland – de är värderingar vi tillsammans kämpat för under våra första 90 år, men de är också viktiga byggstenar för framtiden. Många framtidsforskare anser att det är omöjligt att förutse vilken utveckling framtiden för med sig – bland annat eftersom framtiden är nutid när den inträffar. Därför är det viktigt att vi som politiker är lyhörda för olika scenarier och utvecklingsmodeller. I någon form hamnar framtiden alltid på vårt bord också.
 
För att se vad människan vill ha i framtiden – och för att förbereda oss – borde vi kanske försöka identifiera vad det inte är så lätt att få. Jag vill formulera det i form av tre T:n: tid, tystnad och trygghet. Att åtminstone tid är en lyxvara märker vi av redan idag. Det gäller för en del också tystnad och trygghet.
 
Hur kommer de framtida behoven att påverka oss, arbetsmarknaden och vardagslivet? Finns det en möjlighet att behovet av arbetskraft – som vi redan ser början av – samtidigt kunde leda till ett mer jämlikt och tolerant samhälle där alla former av kunskap och färdigheter accepteras i större utsträckning än idag? I framtiden kommer vi med säkerhet, i ännu större utsträckning än idag, att behöva alla som till exempel inte nödvändigtvis orkar sitta på skolbänken och utbilda sig. Det finns färdigheter som inte går att skaffa genom utbildning, men det finns också utbildning som inte kräver att man sitter på skolbänken hela tiden. Det är viktigt att vi redan idag börjar se framåt. Statsrådet har idag godkänt en utvecklingsplan för utbildning och forskning i Finland fram till 2012. Det är ett ganska kort perspektiv, men jag hoppas att man där spått rätt och dimensionerat utbildningen efter de kommande behoven, men som sagt; framtiden är svår att förutspå.  
 
Att republiken Finland blev ett land med både finska och svenska som nationalspråk var resultatet av en värdefull diskussion och innebar att man frångick den i början av 1900-talet förhärskande principen om "ett land – ett språk". Att landets tvåspråkighet nyligen har befästs i både den nya grundlagen och den nya språklagen är bra. Men det räcker inte med lagstiftning. Tvåspråkigheten måste fungera i praktiken, den måste synas i beslutsfattandet och det måste finnas en bred acceptans för tvåspråkigheten. Morgondagens Finland är ett mångspråkigt land med två nationalspråk. Ett land med två språk är samtidigt ett land med många språk.
Kostnaderna för tvåspråkigheten mäts inte med millimetermått.

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 5.12.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15