Nauclér om krishantering

13.12.2007 kl. 14:55

I tisdagens riksdagsplenum behandlades bland annat statsrådets redogörelse för Finlands deltagande i ISAF-operation i Afghanistan, EU:s militära krishanteringsoperation i Tchad och Centralafrikanska republiken (EUFOR-TCHAD/RCA), samt försättandet av en finländsk militär avdelning i hög beredskap som en del av den av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge uppställda EU-stridsgruppen för beredskapsperioden 1 januari till 1 mars 2008.

I ett anförande i anslutning till detta påpekade Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér att krishanteringsbegreppet ändrats så att det civila och det militära alltmer integrerats med varandra. Behöver militären också sköta de civila uppgifterna? Nauclér efterfrågade klara och entydiga redogörelser med regeringens syn på både militär och civil krishantering. Hon vill också att man särskiljer det militära och civila i budgethänseende. Tillika efterlyste hon bättre politiska analyser och bedömningar av situationen i olika krisområden. Finland behöver vara med i krishanteringsarbete som NRF, eftersom Finland då får tillgång till samma standarder, samma kompabilitet och samma tillvägagångssätt som de länder Finland måste samarbeta med vid krishanteringssituationer. Att beslutsfattandet kvarstår hemma i Finland höll Nauclér för viktigt. Varje operation borde grunda sig på ett FN-mandat, varför det är viktigt att riksdagen får ta del av varje ändring av planerna på deltagande. Syftet med krishanteringsarbetet måste vara att skapa fred, inte utöka det egna landets försvarskapacitet. Militären måste vara en sista utväg då den civila kristhanteringen inte fungerat. Särskilt ville Nauclér framhålla att regeringen borde ha redogjort för sina planer att delta i arbetet med utveckla en strategisk transportkapacitet för den militära krishanteringens behov, den så kallade SAC (Strategic Airlift Capability). Nauclér sade sig vänta på en redogörelse för detta mycket snart.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00