År 2002 gav den dåvarande finländska regeringen en proposition (RP 18/2002) om att självstyrelselagen för Åland ändras. De viktigaste ändringsförslagen gäller landskapet Ålands medverkan i processen när beslut som fattas inom EU bereds nationellt och inom EU. Bestämmelserna om landskapets deltagande i beslut som gäller EU skall enligt förslaget preciseras utifrån erfarenheterna efter att Finland blev med-lem i EU. Förslagen avser att garantera att landskapets inflytande säkerställs i de frågor som enligt själv-styrelselagen hör till landskapets behörighet. I lagförslaget betonas också riks- och landskapsmyndighe-ternas skyldigheter att samråda så att Finland i mån av möjlighet kan ha en enhetlig ståndpunkt. I situa-tioner där landskapets och rikets ställningstaganden inte kan sammanjämkas, skall Finland på begäran av landskapet delge landskapets ståndpunkt i beredningen inom EU. Också när det gäller genomföran-det av beslut som fattats inom EU skall riket och landskapet samråda, t.ex. i situationer där de beslut som de fattar är beroende av varandra eller kan påverka varandra. I propositionen ingår ytterligare ett förslag om att s.k. budgetlagar i undantagsfall skall kunna sättas i kraft genast när lagtinget har antagit dem. I propositionen ingår också ändringar som avser att i lagtekniskt hänseende anpassa självstyrelse-lagen till grundlagen och annan ny lagstiftning. Benämningen »Ålands landskapsstyrelse« ändras till »Ålands landskapsregering«, eftersom landskapsförbunden har tagit i bruk benämningen landskapssty-relse. Den föreslagna lagen avsågs träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst.
I ett uttalande i anslutning till denna regeringsproposition med förslag till lag om ändring av självstyrel-selagen för Åland förutsatte riksdagens grundlagsutskott att regeringen i samråd med landskapet Åland skyndsamt utreder om bestämmelserna i självstyrelselagen om grunderna för presidentens utövande av sin vetorätt behöver ändras till den del det gäller relationen mellan landskapslagarna och kravet i inter-nationella konventioner och EU-rättsakter och att regeringen lämnar en proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen på denna punkt. I ett annat uttalande beträffande samma proposition förutsatte grundlagsutskottet att regeringen utreder behov och möjligheter att föra över den specialupp-gift som finns inskriven i 19 § i självstyrelselagen från högsta domstolen till något annat oberoende rätt-skipningsorgan. Med anledning av uttalandet har justitieministeriet fört diskussioner med landskapsre-geringen på Åland. Enligt regeringens uppfattning har systemet huvudsakligen fungerat tillfredsställan-de. En ändring av systemet är förknippad med principiellt viktiga konstitutionella spörsmål och frågor som hänför sig till grunderna för Ålands självstyrelse. Regeringen menar att det inte finns något behov av skyndsamma reformer, och att reformer inte kan inledas utan grundliga utredningar. Justitieministe-riet har av denna anledning beställt en utredning av en utomstående expert. Utredningen gavs offentlig-het i mars 2006 och har sänts för remiss till landskapsregeringen, Ålandsdelegationen, högsta domstolen och justitiekanslern i statsrådet. Regeringen anser utifrån utredningen i ärendet att problematiska situa-tioner är så pass sällsynta och osannolika att de inte stöder en grundläggande ändring av självstyrelsesy-stemet på det sätt som föreslagits i grundlagsutskottets första uttalande. Utredningen och utlåtandena visar också att det inte finns behov av att föra över den uppgift att ge utlåtande som hänför sig till lag-stiftningskontrollen över landskapslagarna från högsta domstolen till något annat organ. En eventuell överföring av uppgiften kan inte heller motiveras ur kostnads- eller effektivitetssynvinkel. Enligt reger-ingens uppfattning ger uttalandena inte längre anledning till fortsatta åtgärder. Utskottet nöjer sig med utredningen och anser att inga fortsatta åtgärder krävs. Uttalandena behöver inte längre tas upp i berät-telsen.
Kontrollen av åländska lagar bygger på Nationernas förbunds beslut i Genève år 1921 där systemet med Ålandsdelegationens granskning, möjligheten till utlåtande av Högsta domstolen samt Presidentens vetorätt skapades. Systemet har under självstyrelsens 85 åriga historia fungerat väl och förfinats så att det väckt internationellt intresse och framstått som en förebild för andra. Följaktligen finns det från landskapets sida inget intresse av att ändra på systemet. Inte heller den utredning som gjordes av för-valtningsrådet Niilo Jääskinen vid Högsta Domstolen kunde hitta några problem med systemet som borde åtgärdas. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér vill framhålla att det är ytterst glädjande att ärendet nu vid sin behandling i grundlagsutskottet (GrUB 7/2007) konstaterats vara avfört från dagord-ningen och att ärendet slutbehandlats av riksdagen den 13 december 2007.
