Nytt intressant uppdrag för riksdagsledamot Nauclér

01.02.2008 kl. 11:35

Ålands riksdagsledamot ELISABETH NAUCLÉR har av undervisningsministeriet utnämnts till medlem av Finlands Nationaloperas förvaltningsråd, där hon representerar
Svenska riksdagsgruppen och efterträder minister ASTRID THORS. Nauclér deltog den 31 januari i ett första möta där den nya ledartrion VD PÄIVI KÄRKKÄINEN, konstnärlige chefen MIKKO FRANCK och balettchefen KENNETH GREVE presenterade de nya riktlinjerna för operans verksamhet. President MARTTI AHTISAARI är ordförande för förvaltningsrådet, som har tjugo medlemmar, varav åtta utses av undervisningsministeriet, sju av huvudstadsregionens städer, två kallas av förvaltningsrådet och tre representerar personalen.

Finlands Nationalopera är ett opera- och baletthus av hög internationell standard. Man ger cirka 300 föreställningar per spelår, under en spelsäsong står omkring femton operaverk och åtta baletter på programmet, därutöver bjuder Operan på solistframträdanden, orkesterkonserter, ett digert program riktat till barn och ungdom samt olika gratisföreställningar. Operan är en stor arbetsgivare, den fast anställda personalen uppgår till 600 personer; 115 musiker, 60 korister, 30 solister, 84 balettdansare och 60 i andra konstnärliga uppgifter. Tekniken och ateljéerna sysselsätter 200 personer och administrationen 50. Utöver den fasta personalen gästas operan av omkring 1000 artister från olika områden i hela världen.

Operan har även en balettläroanstalt med 250 elever, varav trettio går i den yrkesinriktade
utbildningen. Budgeten uppgår till 54 miljoner euro och finansieras till största delen med tipsmedel. Det har funnits operaverksamhet i Finland sedan slutet av 1800-talet. År 1918 flyttade operaverksamheten in i den gamla ryska teatern på Bulevarden, som byggts av tegel från Bomarsund. År 1993 invigdes Finlands första riktiga operahus vid Tölöviken i Helsingfors och chef för Finlands Nationalopera då var ålänningen WALTON GRÖNROOS. Förutom Walton Grönroos har flere åländska artister stått på Operans scen, bland andra JENNY CARLSTEDT, THERESE KARLSSON, ANNICA SJÖLUND och DAN KARLSTRÖM. I juni 2002 gavs operan »Rödhamn« med musik av den åländske kompositören LARS KARLSSON och librettot av författaren LARS HULDÉN på nationaloperan. Föreställningen gavs också på Åland i samband med självstyrelsens 80 årsjubileum. Finlands första opera, »Kung Karls jakt« av FREDRIK PACIUS, där handlingen utspelar sig på Åland, har uppförts som gästspel på Åland och uppfördes senast på Nationaloperans scen i januari 2007.

Elisabeth Nauclér är mycket glad över uppdraget. Hon är en inbiten operafantast och tar vara på varje tillfälle att besöka operaföreställningar världen över.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30