Riksmötets öppningsdebatt 2008

12.02.2008 kl. 15:00
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
Svenska riksdagsgruppen upprepar att den övergripande målsättningen för den ekonomiska politiken bör vara en hög sysselsättningsgrad. På lång sikt bör det tidigare uttalade målet om en sysselsättningsgrad på 75 % ännu gälla. De största utmaningarna är att avvärja den hotande arbetskraftsbristen och att råda bot på de matchningsproblem som finns på arbetsmarknaden i dag. Vi måste i Finland satsa tillräckligt på att arbete och arbetssökande möts; det innebär satsningar på såväl utbildning som fortbildning och på att underlätta och uppmuntra till flytt inom landet. För att råda bot på såväl den hotande arbetskraftsbristen som att underlätta matchningsproblematiken behöver vi också arbetskraftsinvandring. Förutom de åtgärder som redan föreslagits för att få med de invandrare som redan bor i landet med i arbetslivet. Det handlar bland annat om en ökad kompletterande utbildning för att utbildad arbetskraft skall få kompetens att utföra sina yrken i Finland.
 
Diskussionen som nu förs ett drygt halvt år före redogörelsen som sådan kommer, koncentrerar sig långt kring NATO och för tillfället speciellt Natos snabbinsatsstyrkor, NRF – trots att säkerhetsbegreppet är, eller åtminstone borde vara, betydligt bredare än så.
 
Svenska riksdagsgruppen ställer sig positivt till ett utvecklat finländskt deltagande i NATO:s snabbinsatsstyrkor under vissa förutsättningar. Dels måste varje land självständigt från fall till fall besluta om deltagande och dels måste den verksamhet som beslutet gäller förstås vara förenhetlig med vår nya krishanteringslag. Det handlar helt enkelt om internationell solidaritet. Vi skall också i fortsättningen vara med och ta ansvar i konflikter och oroshärdar.
 
Jag hoppas dock att vi höst också kan koncentrera oss på andra frågor än NRF och NATO, såsom exempelvis ett nordiskt försvarssamarbete och en ingående diskussion om vad EU:s säkerhetsgarantier egentligen betyder för vår del.
 
Också synen på vår miljö är i grunden en säkerhetsfråga – miljösäkerhet om man så vill. Vi vet att de största reella hoten mot vår säkerhet sammanhänger med risken för olika ekologiska katastrofer i våra närområden. Regeringen gick redan i regeringsprogrammet in för att grunda ett kompetenscenter för oljebekämpning i Borgå, i avsikt att stärka oljebekämpningskunskapen i vårt land. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att miljöministeriet skrider till snabba åtgärder för att förverkliga planerna.
 
Regeringens Östersjöredogörelse har utlovats till hösten. Den viktigaste metoden för att rädda Östersjön är att bedriva ett gränsöverskridande samarbete och att förbättra närområdessamarbetet. Svenska riksdagsgruppen vill här rikta blicken mot implementeringen av Helcoms skyddsprogram och den nordliga dimensionen inom EU.
 
Ett av vårens större temata kommer utan tvivel att vara energi- och klimatpolitiken. Kommissionens färska förslag innebär att vi i Finland måste öka andelen förnyelsebar energi till 38 % fram till år 2020. Det här är en utmaning alla sektorer måste delta i; boende, byggande, trafik, lantbruk och industri. Det gäller att ännu komma ihåg att kommissionens förslag är ett steg på vägen – eller egentligen ett bidrag till pusslet – mot en världsomfattande kilmatöverenskommelse som kan ta vid där Kyotoavtalet slutar år 2012. Svenska riksdagsgruppen upprepar sitt understöd till kommissionens förslag och hoppas samtidigt att diskussionen om ett nytt globalt avtal får ett lyckligt slut. Ett globalt avtal måste vara första prioritet.
 
Svenska riksdagsgruppen förutsätter också att statsrådet i de kommande reformerna av statens regionalförvaltning, beaktar den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Speciellt viktigt är det i fråga om tingsrättsreformen. Gällande den genomförda polisdistriktsreformen får vi vänta på hur utfallet blir med de regionala enheterna och den utlovade förändringen av polisförvaltningslagen förrän vi vet om reformen lyckades eller inte.

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 12.2.2008
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00