Henriksson: Statens ägande tände debatten

18.02.2008 kl. 11:41
Under veckan som gått har regeringen fått svara på oppositionens interpellation om Kemijärvi och statens roll som ägare. Oppositionen med vänsterförbundet och socialdemokraterna I spetsen har kritiserat regeringen, och vill fälla den. Som orsak anger de att regeringen inte ingripit tillräckligt starkt i bolagets operativa ledning och förhindrat en nedläggning av fabriken.

Samtidigt som riksdagen fört denna debatt har vi fått ta del av ytterligare oroväckande budskap från skogsindustrin. Läget tycks vara kärvare för branschen än på länge. Permitteringsvarsel har också getts under veckan, bland annat till de anställda vid UPM-Kymmenes sågar. En faktor som har stor betydelse för industrins lönsamhet är de ryska virkestullarna. I den offentliga diskussionen förekommer också öppet farhågor om att Kemijärvi bara är den första fabrik som får stängas, och att mera kan vara på kommande.

Det är klart att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region som drabbas. Det vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press nedläggningsbeslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära för alla inblandade. Det här har man också fått erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

Naturligtvis är det också så att det är svårt att acceptera att en fabrik som gått på vinst läggs ner. Ändå kan väl ingen tro att Stor-Ensos styrelses beslut att lägga ner Kemijärvi cellulosafabrik, är något som man gör för nöjes skull. Det måste finnas andra orsaker, som de i den operativa ledningen ansett vara avgörande. Skulle staten på basen av sitt ägande (25 %) i bolaget, gå in i den vardagliga operativa verksamheten skulle detta starkt underminera statens trovärdighet som ägare i övriga ägares och placerares ögon. Då det gäller börslistade bolag i allmänhet, kunde i värsta fall ett sådant agerande från statens sida skada bolagens trovärdighet och deras verksamhetsförutsättningar kunde drastiskt försämras.

Oppositionen tycks också ha ett väldigt kort minne. De regler för statligt ägande och ägarstyrning som nu finns, härstammar nämligen från de tider då socialdemokraterna och vänsterförbundet själva satt i regeringen. Symptomatiskt är också, att oppositionen inte nämner något alternativ till hur statens ägarstyrning borde skötas.

Slutligen. Både regeringen och riksdagen har ett stort ansvar för regionalpolitiken I de fall när strukturomvandlingar slår mot våra regioner, kommuner och städer måste det offentliga vara berett att stöda och hjälpa. Ansvaret för regionernas välmående måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag Regeringen har lovat att bistå de orter som drabbas av Stora Ensos beslut att lägga ner fabrikerna. Nu borde man därför koncentrera sig på att skapa nya arbetsplatser för att så många som möjligt skall kunna få ett nytt jobb på sin egen hemort. Samtidigt får vi bara hoppas att läget för skogsindustrin inte ytterligare försämras. I den mån regeringen med statliga beslut kan påverka verksamhetsförutsättningarna för skogsindustrin i framtiden, skall den också göra det.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00