Henriksson: Statens ägande tände debatten

18.02.2008 kl. 11:41
Under veckan som gått har regeringen fått svara på oppositionens interpellation om Kemijärvi och statens roll som ägare. Oppositionen med vänsterförbundet och socialdemokraterna I spetsen har kritiserat regeringen, och vill fälla den. Som orsak anger de att regeringen inte ingripit tillräckligt starkt i bolagets operativa ledning och förhindrat en nedläggning av fabriken.

Samtidigt som riksdagen fört denna debatt har vi fått ta del av ytterligare oroväckande budskap från skogsindustrin. Läget tycks vara kärvare för branschen än på länge. Permitteringsvarsel har också getts under veckan, bland annat till de anställda vid UPM-Kymmenes sågar. En faktor som har stor betydelse för industrins lönsamhet är de ryska virkestullarna. I den offentliga diskussionen förekommer också öppet farhågor om att Kemijärvi bara är den första fabrik som får stängas, och att mera kan vara på kommande.

Det är klart att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region som drabbas. Det vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press nedläggningsbeslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära för alla inblandade. Det här har man också fått erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

Naturligtvis är det också så att det är svårt att acceptera att en fabrik som gått på vinst läggs ner. Ändå kan väl ingen tro att Stor-Ensos styrelses beslut att lägga ner Kemijärvi cellulosafabrik, är något som man gör för nöjes skull. Det måste finnas andra orsaker, som de i den operativa ledningen ansett vara avgörande. Skulle staten på basen av sitt ägande (25 %) i bolaget, gå in i den vardagliga operativa verksamheten skulle detta starkt underminera statens trovärdighet som ägare i övriga ägares och placerares ögon. Då det gäller börslistade bolag i allmänhet, kunde i värsta fall ett sådant agerande från statens sida skada bolagens trovärdighet och deras verksamhetsförutsättningar kunde drastiskt försämras.

Oppositionen tycks också ha ett väldigt kort minne. De regler för statligt ägande och ägarstyrning som nu finns, härstammar nämligen från de tider då socialdemokraterna och vänsterförbundet själva satt i regeringen. Symptomatiskt är också, att oppositionen inte nämner något alternativ till hur statens ägarstyrning borde skötas.

Slutligen. Både regeringen och riksdagen har ett stort ansvar för regionalpolitiken I de fall när strukturomvandlingar slår mot våra regioner, kommuner och städer måste det offentliga vara berett att stöda och hjälpa. Ansvaret för regionernas välmående måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag Regeringen har lovat att bistå de orter som drabbas av Stora Ensos beslut att lägga ner fabrikerna. Nu borde man därför koncentrera sig på att skapa nya arbetsplatser för att så många som möjligt skall kunna få ett nytt jobb på sin egen hemort. Samtidigt får vi bara hoppas att läget för skogsindustrin inte ytterligare försämras. I den mån regeringen med statliga beslut kan påverka verksamhetsförutsättningarna för skogsindustrin i framtiden, skall den också göra det.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35