Nordman: Globaliseringens spelregler

18.02.2008 kl. 11:45
Nedläggningen av Kemijärvi-fabriken visar hur globaliseringen verkar. Näringslivet i Finland måste beakta de konkurrensvillkor som gäller ute i världen. Öppna marknader och utvecklingsländer på frammarsch betyder att industrier och branscher med långa traditioner tvingas stänga här hemma eller söka sig till nya marknader. Hur tungt och främmande det än känns för ägare och anställda.

Globaliseringen bygger inte på Finlands spelregler och villkor och stannar inte vid vårt lands gränser. Vi måste möta de nya villkoren med hjälp av beredskap och anpassning. Inte med uppsträckta händer utan med egna åtgärder. Den som inte ser behovet av omstruktureringar på olika områden drabbas hårdast. Det gäller att se hoten och kraven och omvandla dem till nya möjligheter.

Hur stora omställningar har inte skett i vårt land efter den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet! Vårt land har dragit nytta av globaliseringen. Näringslivet har internationa- liserats och företagen hänger med i konkurrensen ute i världen. Jämför Wärtsilä, ABB, och Vacon i Vasa! Antalet arbetsplatser i vårt land är 127 000 fler än 2004 och senaste år var nettoökningen 48 000. Detta syns i sjunkande arbetslöshet, 6,7 procent, och stigande sysselsättningsgrad, 70 procent. 

Men sådan statistik berättar inte om hur enskilda människor, kommuner och regioner har drabbats av nedläggningar av arbetsplatser, överraskande och i stora mängder. Mångas vardag har slagits i spillror. Åtminstone för en tid, tills ersättande arbetsplatser och nya utkomstmöjligheter erbjudits.

Den positiva trenden i fråga om ekonomisk tillväxt och sysselsättning håller i sig, om än något avtagande på grund av situationen i USA. Regeringen räknar med 2,5-3 procents tillväxt i år.

Dessa faktorer, tillväxt och flera jobb, är avgörande för välfärden i vårt land. Bara om sysselsättningsgraden är hög, helst 75 procent, kan den goda skolan, vården och omsorgen för alla upprätthållas. Bara så kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund. Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att vara en allt viktigare faktor i fortsättningen. Med rätta betonas det förebyggande hälsoarbetet och motionens betydelse i de politikprogram som är under arbete.

En sådan helhet bör skapas så att människor uppmuntras till och hjälps till att hålla sig kvar i arbetslivet. Det skall synas i villkoren för beskattning och ersättningar, utbildning och omskolning, arbetshälsa och rehabilitering. För närvarande står en betydande grupp  unga utanför yrkesutbildning och arbetsmarknad liksom långtidsarbetslösa och personer med funktionshinder som förtjänar större uppmärksamhet. Mänskliga och samhällsekonomiska skäl talar för det.

Men det finns situationer, då man saknar en arbetslön som garanterar grundtrygghet. Till reformens stora uppgifter hör att hitta en modell för social trygghet för alla i alla skeden av livet. I dag tvingas många söka utkomststöd, när inte arbetslöshets- eller sjukersättningen, pensionen eller studiestödet räcker till för att klara av vardagens nödvändigheter. Utkomst- stöd skall finnas bara som en sista utväg och som ett undantag, men för många har det blivit en regel. Mycket talar för att de lägsta ersättningarna och pensionerna bör höjas och  anpassas bättre till den allmänna inkomstutvecklingen.

Även familjepolitiken och kvinnornas villkor kräver en översyn. Ensamförsörjarnas och flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation är i regel sämre än övrigas.  Sociala villkor, ersättningar och kostnader som försvårar kvinnornas situation på arbets- marknaden bör elimineras. I helhetspolitiken för ett bra och tryggt liv i framtiden bör även finnas omsorg om barnen. Bara om alla ges möjlighet till en bra uppväxt, är vårt land väl rustat för att möta globaliseringens utmaningar.

Förväntningarna på socialskyddsreformen är stora. Hur skall allt det nödvändiga och goda finansieras? Med hjälp av att många är i arbete och att skattepolitiken är solidarisk, är mitt svar.

Detta betonade jag, när kommitten för den stora socialskyddsreformen hörde riksdags-gruppernas åsikter.

Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00