Inte alldeles överraskande kommer frågan om svenskan och studentexamen upp på agendan också i år. Grunden till det finns naturligtvis i det faktum att man den här tiden på året ser hur många som skrivit svenska i studentexamen jämfört med året tidigare.
Men inte bara svenskan - man ser ju också vad som händer med de andra frivilliga ämnena. Och det är ingen trevlig läsning. Allt färre finskspråkiga väljer att skriva svenska, men nu syns också samma trend när det gäller t.ex. tyska språket. Det står ju helt klart att man inte längre kan förklara detta med att det är en tillfällighet och att man måste ha mera tid för att kunna göra en riktig bedömning.
Förändringen är så tydlig så det behövs inte mera tid. Alltså måste man göra något. Jag kan nämligen inte tänka mig att någon medvetet vill att finländarna skall bli sämre på språk.
Den värld vi nu lever i blir mer och mer internationell och det kommer att behövas mer och mer kunskaper - också språkliga sådana. Varför skall vi då bygga ett skolsystem som styr utvecklingen i en helt annan riktning.
Det är sant att allting inte bara beror på att svenskan blev frivillig i studentexamen. Antalet timmar som satsas på svenskan i grundskolan och gymnasiet har minskat åtminstone de senaste 20 åren. Det är klart att om man minskar på undervisningen så blir ju kunskaperna sämre. Det är det inte speciellt svårt att räkna ut.
Politiken har lärt mig att det sällan går att gå tillbaka till det som var förr och jag tror också att det är faktum i denna fråga. Det är svårt, om inte omöjligt, att få svenskan tillbaka som ett obligatoriskt språk i studentskrivningarna. Jag tycker att man nu måste se över hela språkutbildningen på alla stadier. Om den här utvecklingen fortsätter kommer Finland att tappa i konkurrenskraft och det vill väl ändå ingen. Men det krävs nog en hel del arbete för att svänga denna trend.
Antagligen behövs flere olika saker, men grunden för språkkunskaperna måste ändå läggas i skolan - därför är skolan så viktig. Alltså måste vi se över antalet undervisningstimmar, men också på innehållet i undervisningen. Vad är det man skall lära ut och vad inte? Undervisningsmaterialet är en viktig del av undervisningen och måste vara lockande för eleverna. Säkert finns det mycket annat man kunde göra. Men arbetet måste starta nu och initiativet ligger nu hos undervisningsminister Sari Sarkomaa.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
