Wideroos: Frågan om svenskan och studentexamen

18.02.2008 kl. 11:48
Inte alldeles överraskande kommer frågan om svenskan och studentexamen upp på agendan också i år. Grunden till det finns naturligtvis i det faktum att man den här tiden på året ser hur många som skrivit svenska i studentexamen jämfört med året tidigare.

Men inte bara svenskan - man ser ju också vad som händer med de andra frivilliga ämnena. Och det är ingen trevlig läsning. Allt färre finskspråkiga väljer att skriva svenska, men nu syns också samma trend när det gäller t.ex. tyska språket. Det står ju helt klart att man inte längre kan förklara detta med att det är en tillfällighet och att man måste ha mera tid för att kunna göra en riktig bedömning.

Förändringen är så tydlig så det behövs inte mera tid. Alltså måste man göra något. Jag kan nämligen inte tänka mig att någon medvetet vill att finländarna skall bli sämre på språk.

Den värld vi nu lever i blir mer och mer internationell och det kommer att behövas mer och mer kunskaper - också språkliga sådana. Varför skall vi då bygga ett skolsystem som styr utvecklingen i en helt annan riktning.

Det är sant att allting inte bara beror på att svenskan blev frivillig i studentexamen. Antalet timmar som satsas på svenskan i grundskolan och gymnasiet har minskat åtminstone de senaste 20 åren. Det är klart att om man minskar på undervisningen så blir ju kunskaperna sämre. Det är det inte speciellt svårt att räkna ut.

Politiken har lärt mig att det sällan går att gå tillbaka till det som var förr och jag tror också att det är faktum i denna fråga. Det är svårt, om inte omöjligt, att få svenskan tillbaka som ett obligatoriskt språk i studentskrivningarna. Jag tycker att man nu måste se över hela språkutbildningen på alla stadier. Om den här utvecklingen fortsätter kommer Finland att tappa i konkurrenskraft och det vill väl ändå ingen. Men det krävs nog en hel del arbete för att svänga denna trend.

Antagligen behövs flere olika saker, men grunden för språkkunskaperna måste ändå läggas i skolan - därför är skolan så viktig. Alltså måste vi se över antalet undervisningstimmar, men också på innehållet i undervisningen. Vad är det man skall lära ut och vad inte? Undervisningsmaterialet är en viktig del av undervisningen och måste vara lockande för eleverna. Säkert finns det mycket annat man kunde göra. Men arbetet måste starta nu och initiativet ligger nu hos undervisningsminister Sari Sarkomaa.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35