Inte alldeles överraskande kommer frågan om svenskan och studentexamen upp på agendan också i år. Grunden till det finns naturligtvis i det faktum att man den här tiden på året ser hur många som skrivit svenska i studentexamen jämfört med året tidigare.
Men inte bara svenskan - man ser ju också vad som händer med de andra frivilliga ämnena. Och det är ingen trevlig läsning. Allt färre finskspråkiga väljer att skriva svenska, men nu syns också samma trend när det gäller t.ex. tyska språket. Det står ju helt klart att man inte längre kan förklara detta med att det är en tillfällighet och att man måste ha mera tid för att kunna göra en riktig bedömning.
Förändringen är så tydlig så det behövs inte mera tid. Alltså måste man göra något. Jag kan nämligen inte tänka mig att någon medvetet vill att finländarna skall bli sämre på språk.
Den värld vi nu lever i blir mer och mer internationell och det kommer att behövas mer och mer kunskaper - också språkliga sådana. Varför skall vi då bygga ett skolsystem som styr utvecklingen i en helt annan riktning.
Det är sant att allting inte bara beror på att svenskan blev frivillig i studentexamen. Antalet timmar som satsas på svenskan i grundskolan och gymnasiet har minskat åtminstone de senaste 20 åren. Det är klart att om man minskar på undervisningen så blir ju kunskaperna sämre. Det är det inte speciellt svårt att räkna ut.
Politiken har lärt mig att det sällan går att gå tillbaka till det som var förr och jag tror också att det är faktum i denna fråga. Det är svårt, om inte omöjligt, att få svenskan tillbaka som ett obligatoriskt språk i studentskrivningarna. Jag tycker att man nu måste se över hela språkutbildningen på alla stadier. Om den här utvecklingen fortsätter kommer Finland att tappa i konkurrenskraft och det vill väl ändå ingen. Men det krävs nog en hel del arbete för att svänga denna trend.
Antagligen behövs flere olika saker, men grunden för språkkunskaperna måste ändå läggas i skolan - därför är skolan så viktig. Alltså måste vi se över antalet undervisningstimmar, men också på innehållet i undervisningen. Vad är det man skall lära ut och vad inte? Undervisningsmaterialet är en viktig del av undervisningen och måste vara lockande för eleverna. Säkert finns det mycket annat man kunde göra. Men arbetet måste starta nu och initiativet ligger nu hos undervisningsminister Sari Sarkomaa.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011
Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00
Regeringens rambudget för åren 2008-2011
Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15
Riksdagens 100-års jubileumsplenum
Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30
Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet
"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30
Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen
Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
